Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71 Om de äldre krypvensvariantern
a kan liknas vid en slätkammad frisyr som ligger ned så bildar den senaste generationen en tät snagg som står rakt upp. NÖJD GREENKEEPER Bokskogen invigde sina nyrenoverade greener på den gamla banan i somras, sådda med Penn A4. Hur har utfallet varit, greenkeeper Klas Karlsson? - Vi är väldigt nöjda. Greenytorna är fasta och snabba. Det är inga svårigheter att skrämma upp greenerna till oanade hastig heter... Hur upplever medlemmarna det? - Det blir onekligen fler dubbelbogeys, om man säger så. Plötsligt måste man placera bollen på rätt del av fairway för att ha möj lighet att få inspelet att stanna kvar på green. På så sätt har vi fått tillbaka en di mension i spelet jämfört med hur det var på de gamla mjuka vitgröegreenerna. Men det är ju så här golf ska vara, utvecklande för spelet. Är de nya greenerna svårare, och dyrare, att sköta? - Det har förekommit en del överdriven skrämselpropaganda när det gäller sköt seln av Penn A4-greener. Man måste alltid jobba med greenytorna, oavsett vilken gräsart det handlar om. Så här långt har jag känslan av att skötseln nu snarare är mindre krävande än tidigare. Vad det gäl ler är att göra rätt saker från början, som att lufta och dressa regelbundet. Dessutom använder vi borstar för att få upp det lig gande gräset så det går att klippa ordent ligt. Några problem? - Det är klart att vi har fått in en del vit- gröe, det är oundvikligt till exempel vid olagade nedslagsmärken. Men vi ser över greenerna regelbundet och plockar bort oönskade inslag för hand. Jag är dessutom övertygad om att det finns mindre möjlig het för vitgröen att få fäste på de här gree nerna. De är så täta att det helt enkelt inte finns plats för andra arter att växa till sig i. Något att rekommendera? - Ja absolut, för både stor och liten klubb. Bara man lär sig hur de här greenerna fungerar och hur de ska skötas. Det är samma verklighet som för alla andra gräs arter, ingenting är självspelande. SVENSK GOLF 2 2004 71 svampangrepp bäst, enligt aktuella för sök i Norge. De flesta av Nordströms banor är sådda med denna blandning. - Men krypven är också okej för mig, framför allt för att det kan klippas så kort och därmed ge väldigt snabba greener. Det negativa med krypven är att den är svårare att sköta och dessutom rivs upp av softspikes vilket gör ytan ojämn. Det händer aldrig med rödsvingel som står rakt upp. på omskrivna Vär- pinge stod länge i valet och kvalet när det gällde greengräs. Till slut bestämde han sig för en blandning av de medeltäta krypvenssorterna L93 och Providence. - Inte lika skottäta som Penn A4, men mer lättskötta. Men framför allt har jag valt de här sorterna eftersom de kommer från och passar bäst i nordliga maritima klimatzoner, enligt amerikanska försök. Sorterna är också utseendemässigt lika och av olika genotyp, vilket betyder att risken blir mindre att de drabbas av samma sjukdomar. De är motståndskraf tiga mot svampangrepp och inte särskilt thatchbildande. Samtidigt som de är väl digt bra att putta på. Nå, vad säger då den svenske Penn A4-pionjären Martin Sternberg? - Att vi kommer att skratta gott när vi plockar fram den här tidningen om fem år och läser den här artikeln. För då är Penn A4 och de andra sorterna i den nya generationen krypven det givna valet för alla, det kommer helt enkelt inte att finnas några andra alternativ. HÅKAN RASMUSSON traditionell blandning av rödsvingel och rödven - eller, allt oftare, någon form av krypven. Men den senare vägen kan i sin tur delas i mindre stigar där en bland ning av de något äldre krypvenssorterna föredras - eller så satsas det fullt ut på den nya generationen, där Penn A4 är den populäraste. Olika val - olika förespråkare. Och man ska veta att valet påverkas av en rad fakto rer, som till exempel speltryck, önskad greenhastighet, skötselbudget, green- storlek och unduleringar, greenmiljö (sol och vind) samt hur växtbädden är upp byggd. Tommy Nordström är kanske den fli tigast anlitade svenska banarkitekten. Han är en sann golftraditionalist som har sina förebilder i de brittiska links- och hedbanorna, där rödsvingeln växer naturligt i de lätta sandjordarna. Därför är det föga överraskande att en bland ning av rödsvingel och rödven är hans fa voritgräs på greenerna. - Visst spelar traditionen roll, men framför allt anser jag att det är det mest naturliga gräset på en golfbana. Rätt skött ger det en torr, fast, jämn och snabb puttyta som samtidigt är lättskött och på minner om linksturfen. Och ju närmare den vi kommer, desto bättre. Speciellt på sandiga områden passar det här gräset förträffligt. Väldigt väsentligt är förstås att gräset just sköts på rätt sätt, med framför allt minimal bevattning och göd ning. Då har vitgröen små möjligheter att invadera. Dessutom, kan tilläggas, är svingel/ venblandningen den variant som klarat JOSEPH DUICH, PROFESSOR EMERITUS VID PENNSYLVANIA STATE UNIVERSITYS AVDELNING FÖR GRÄSFORSKNING. Foto: GCSAA
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100
Svensk Golf Sida 101
Svensk Golf Sida 102
Svensk Golf Sida 103
Svensk Golf Sida 104