Tidningen Energi 1
Fler vill investera i solcellsparker Solcellspark
er har blivit en allt vanligare syn längs de svenska vägarna. Allt fler aktörer – från banker till fastighetsbolag – gör investeringar och till hösten ska ytterligare två parker vara i drift, i Linköping och Strängnäs. TEXT: STAFFAN BENGTSSON E nergiföretag, banker och fastighetsbolag – just nu är det många olika aktörer som investerar i solcellsparker. När det gäller lönsamhet är den inte riktigt i nivå med vindkraft, men det har dock inte så stor betydelse när det finns en kund som efterfrågar just solenergi. Så är fallet med den nyligen byggda parken i Sjöbo och den planerade i Linköping. Här är det Sparbanken Skåne respektive Swedbank som köper elen på långtidsavtal. För de båda bankerna drivs intresset inte av kommersiella orsaker utan av hållbarhetsskäl. – För oss var det avgörande att kunna köpa klimatsmart el som är lokalt producerad, säger bankdirektör Johan Fjelkner på Sparbanken Skåne. – Elpriset har inte så stor betydelse för oss. Vi tror att det kommer att vara volatilt, vilket gör att vi ömsom vinner och ömsom förlorar. Sparbanken Skåne köper 2 GWh el per år, en tredjedel av produktionen från parken i Sjöbo, i ett avtal som sträcker sig över 20 år. Solelen täcker årsbehovet av el till bankens kontor och verksamhetsfastigheter samt företagets elbilar. Själva parken ägs av privatpersoner och företaget Svea Solar, som uppförde parken. Några av privatpersonerna, som också är delägare, stod för marken. I Sjöbo handlar det om karg betesmark, där får går och betar. Får och solceller visade sig också vara en bra kombination. – Noterbart är att växtligheten på marken har blivit bättre då solcellerna tillfört skugga och marken inte torkar ut lika lätt, vilket gett ökad växtlighet, påtalar Johan Fjelkner. För oss var det avgörande att kunna köpa klimatsmart el som är lokalt producerad. Johan Fjelkner, bankdirektör Sparbanken i Skåne I Linköping kommer en 12 MWpark stå klar i sommar med en planerad årlig produktion på 11,5 GWh. Även här är det en bank, Swedbank, som köper all el från parken i ett avtal som löper på 20 år. Tekniska verken ska sköta driften och balansansvaret av anläggningen. Det kommunala företaget bidrar också med elanslutningar och arrenderar ut marken. Det handlar om ett område intill E4:an, där det tidigare vuxit salix. Själva parken kommer att ägas till en knapp femtedel av Tekniska verken och resterande del av Eneo Navitas, som är ett närstående bolag till solenergiföretaget Eneo Solutions, som tagit initiativet till projektet. Varför engagerar sig Tekniska verken i en solcellspark? – Vi tycker det är positivt med all el som är förnybar och som inte bidrar till växthusgaser. Tidigare har vi lokalt hjälpt till med villa och fastighetsinstallationer av solel, säger Elez Mile, teknisk direktör på Tekniska verken. T ekniska verkens erfarenhet är att solel från solparker inte är lika lönsamt som investeringar i vindkraft. Företaget investerar just nu stort i vindkraft, cirka 600 miljoner kronor i Sunne. Motivet är att Linköpings stad ska bli klimatneutralt till 2025. – Vinden ger en återbetalning på mellan 10 och 12 år medan solparken har en återbetalning på 15 till 20 år. – Stiger elpriset talar det till vindens fördel, då volymen och priset på el är den viktigaste faktorn i kalkylen. Vinden ger ju mer elenergi per investerad krona än solen. En fördel har dock solenergin, precis som vattenkraft. Det är den tekniska livslängden, som förmodligen kommer att handla om 30 år eller mer. VindkraftTIDNINGEN ENERGI NR 4 2020 31