Tidningen Energi 1
FYRA TESTPROJEKT Region Gävleborg Sandviken 2015–
2020 1 Rosersberg Utvecklings AB Arlanda 2015–2021 2 I Sverige pågår fyra testprojekt för elvägar med demonstrations - anläggningar. Syntetisk svängmassa kan stabilisera elnätet Sverige behöver öka mängden förnybar el från vind och sol utan att det leder till försämrad frekvensstabilitet. Nu pågår forskning om hur man kan ta fram syntetisk svängmassa som kan stödja elnätet. 3 Smartroad Gotland Visby 2019–2022 Stora mängder vind och solel leder till en sämre frekvensstabilitet eftersom de inte bidrar med den svängmassa som behövs för att ge tröghet i nätet när frekvensen i nätet ändrar sig snabbt. Ju mindre svängmassa som finns, desto svårare blir det att stabilisera frekvensen vid en stor störning. Den nordiska frekvensregleEVolutionroad Lund 2019–2022 4 KÄLLA: TRAFIKVERKET ringen sköts idag till största delen av vattenkraft. Om det blir stora obalanser mellan produktion och konsumtion, till exempel efter ett snabbstopp av en kärnkraftsreaktor, förändras elnätets frekvens snabbt. för elvägar laddning av vägfordon har tillsatt en arbetsgrupp som ska standardisera hur induktiv laddning mellan vägen och fordonet ska fungera. I den europeiska standardiseringen, Cenelec jobbar arbetsgrupper för att ta fram förstandarder för eltillförsel till kommersiella vägfordon från kontaktledningar ovan och under fordon. Komplicerad standardisering Standarder för ökad elsäkerhet i samband med elvägar är på gång, liksom att utveckla gemensamma gränssnitt mellan fordon och väg (elektriska, mekaniska och kommunikationsmässigt) så att laddning ska fungera för alla bilar oberoende av fabrikat. – Det kanske inte går att ta fram standarder som är optimala för både tunga och lätta fordon på elvägar. Ska fordonen laddas under färd är det extra komplicerat eftersom detta ställer speciella krav då det inte finns någon fast anslutning, Eltillförsel respektive magnetfält ska för flera tekniker slås på bara då fordon passerar, och detta för många bilar samtidigt på samma vägavsnitt, säger Peter Herbert. Scania har förlängt sitt elvägsprojekt till mars 2021, nu med inriktning på affärsmodeller. – Vi är tekniskt förberedda. Det europeiska standardiseringsarbetet är i gång och det är bra. Som jag ser det är det elektrifiering och kapacitet som är själva utmaningen, avslutar Åsa Pettersson. MARIE KOFOD-HANSEN Det här projektet kommer att bidra med ökad kunskap om de snabbaste fenomenen som styr frekvensen på elnätet. Elin Dahlborg, doktorand på Uppsala universitet. Använder simuleringsmodeller Doktoranden Elin Dahlborg på Uppsala universitet undersöker hur mycket vattenkraftens frekvensreglering kan förbättras. – Man kan ju testa frekvensstabiliteten i ett elnät med experiment, men då riskerar man stora strömavbrott. Jag utvärderar frekvensstabiliteten med hjälp av simuleringsmodeller, säger Elin Dahlborg. Hon tittar på hur snabbt effektsvaret från riktig svängmassa är. De beräkningarna ligger till grund för hennes doktorandkollega Martin Fregelius anläggning för syntetisk svängmassa. Med hjälp av smart styrning av batterier och superkondensatorer kan syntetisk svängmassa tas fram. Kopplad till mikronät Anläggningen är kopplad till Uppsala universitets mikro nät där egenskaperna hos den syntetiska svängmassan testas och utvärderas. – Det här projektet kommer att bidra med ökad kunskap om de snabbaste fenomenen som styr frekvensen på elnätet. Det är viktig kunskap som vi behöver för att kunna använda oss av så mycket vind och sol som möjligt, avslutar Elin Dahlborg. MARIE KOFOD-HANSEN Läs mer om projektet på energiforsk.se TIDNINGEN ENERGI NR 4 2020 59