Kanalen 1
2017 • TISDAG 20 junI • VeckA 25 • nr 25 • Kanale
n i ÖSTeRÅKeR OCH VaXHOlM samhälle &politik Hur skadlig är skarven? GOD OCH GLAD MIDSOMMAR . GÄLLER ONSDAG – FREDAG. 1 k /kg HANDLA ANDRA VAROR FÖR MINST 300:- SÅ FÅR DU KÖPA MAX 5 KG/MEDLEM. SVENSK FÄRSKPOTATIS Sverige. Klass 1. 3 FÖR 69 k SKARVKOLONIN på öarna Ryssmasterna och Småholmarna i Furusundsleden utanför Ljusterö utgör med sina 9 000 individer en tredjedel av skarvbeståndet i Stockholms skärgård. Markägare och fritidsfiskare menar att skarvarna utgör stor skada för miljön och äter upp fiskbeståndet. De vill ha till stånd skyddsjakt, vilket naturvårdsverket och ornitologer hittills ställt sig tveksamma till. Foto: Jesper almén Förra måndagens exkursion till Ljusterö, med efterföljande seminarium, var ett steg i rätt riktning för att öppna upp för dialog i den infekterade skarvfrågan. Öbor, markägare och fritidsfiskare rasar över skarvarnas utbredning. De menar att fåglarna, som lever i snabbt växande kolonier, förstör naturen samt äter upp all fisk i närområdet. Under en längre tid har det ropats på skyddsjakt eller andra åtgärder för att reglera beståndet. Naturvårdsverket, naturskyddsorganisationer och ornitologer har dock överklagat ansökningar om skyddsjakt och menar att skarven är en fågel precis som alla andra och att människan måste akta sig för att påverka beståndet negativt. Clas Boström, som är markägare i närheten av kolonin, har tagit initiativ till den exkursion som förra måndagen arrangerades tillsammans med Landstinget och det regionala skärgårdsrådet. – Det här är en fråga som blivit så kontroversiell, folk har inte ens kunnat mötas. Syftet med dagen var att kunna starta en dialog och förmedla den kunskap som trots allt finns i ämnet, säger Clas Boström. Han har goda exempel från tidigare kontroversiella frågor. 2013 samlade han ihop till ett seminarium om fartygserosion, det vill säga huruvida fartygstrafik åsamkar skador på stränder och andra områden i skärgården. Det seminariet ledde till en ökad dialog och Clas Boström hoppades nu att även detta seminarium skulle kunna låta flera parter komma till tals, så att en större förståelse för de olika sidorna ska ske. Bland de inbjudna till exkursionen fanns lokalpolitiker, kommuntjänstemän, representanter från sportfiskeföreningar, Naturskyddsföreningen, ornitologer, öbor och markägare från regionen. Skärgårdsstiftelsen var inbjuden men avstod att närvara. Med hjälp av fartyget m/s Nordan tog sig gruppen på ett femtiotal personer från Östanå färjeläge på fastlandet och ut i sundet för att närma sig skarvkolonin på Småholmarna och Ryssmasterna som ligger strax utanför Ljusterö. Enligt uppgift består denna storkoloni av ca 9 000 individer, vilket är en tredjedel av Stockholms Skärgårds mellanskarvsbestånd. Som mest kan kolonin äta upp till 10 ton fisk per dygn och släpper ifrån sig upp till 7 ton fågelbajs. Ryssmasterna och Småholmarna utgör idag en deprimerande syn där de står mitt i sundet med sina kala träd och nersölade klipphällar. Dessutom sprider sig en obehaglig lukt från kolonin. Efter båtturen fortsatte dagen med föreläsning på Ljusterö församlingshem. Daniel Bengtsson, som representerade Sveriges ornitologiska förening Birdlife Sverige, menade att ornitologerna inte vänder sig mot skyddsjakt i sig, men att den bör vara reglerad, och sade även att fokus borde ligga på övergödningen av Östersjön snarare än just skarvfrågan. Robert Juslin, som är jaktförvaltare på Åland, berättade att det inte förekommer någon större debatt på Åland om skarvar. Där skjuts ca 400–1 000 skarvar per år, vilket fungerar bra för att hålla beståndet på en acceptabel nivå. Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) menade att ett möjligt problem låg i att skyddsjakt inte ses som ett bra alternativ, eftersom de skjutna fåglarna inte kommer till nytta och avslutade med en uppmaning: – Finns det någon lokal entreprenör som kan tänka sig att ta hand om skarvkött och göra korv eller annat ätbart av det, så vi får till en kulturförändring i det här? Även Clas Boström ser nya möjligheter öppna sig om man skulle kunna ta tillvara fåglarna som föda vid skyddsjakten. Han har själv provat skarv och enligt honom går det lika bra att äta som annan sjöfågel, till exempel änder eller gäss. – Kan man på så sätt utnyttja det naturliga kretsloppet så är väl det bra, säger han. Clas Boström kände sig nöjd med dagen och tycker att de olika sidorna fått möjlighet att visa sina sidor. Förhoppningen är att man ska nå en växande konsensus. MAX 1 KÖP/HUSHÅLL. KAFFE/EKOLOGISKT KAFFE Coop/Gevalia/Classic. Välj mellan olika sorter. Classic: Gäller ej eko, reko, solid och amigas. Gevalia: Gäller ej eko. 425-500 g. Jfr-pris 46-54:12/kg. 5 k /st MAX 3 ST/MEDLEM. MATJESSILL I BITAR Coop. 200 g. Jfr-pris 40:-/kg. 39)= /kg HANDLA ANDRA VAROR FÖR 200:- SÅ FÅR DU KÖPA MAX 2 ST/HUSHÅLL. GRILLKRYDDAD FLÄSKKARRÉ Sverige/ Coop. Noga utvalt från svenska gårdar. Skivad med ben. Ca 1500 g. 7 2 FÖR 15 k /kg SVENSKA TOMATER Sverige. Klass 1. MAX 2 KÖP/HUSHÅLL. LÄSK Coca Cola/Fanta/Sprite. Välj mellan olika sorter. 150 cl. Jfr-pris 6:67/liter. Pant tillkommer. Jesper Almén redaktionen@fixmedia.se 20 k AKTUELLA ERBJUDANDEN 20/6–25/6