Sten 3/2019

Sten Sten 3/2019 omslag Sten Innehåll Sten Oedföranden har ordet: Människan bakom allt Sten Kort & gott: Bröllop i brottet, Infinte Eight , Kaja Dahl mm Sten Stenbrottet: Svenstorp Sten Intervju: Jan Anders Brundin Sten Tema: Framtidens torg Sten 3xLund Sten Projekt: Hagatorget Sten Projekt: Riddarholmen Sten Reportage: Familjeföretag Sten Stenpriset: Finalisterna 2019 Sten Krönikan: Kurt Johansson SMÅSTEN ▼ KRÖNIKAN K URT JOHANSSON FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM Enkla råd som sparar miljoner I dag spenderas hundratals miljoner på onödigt underhåll av naturstensbeläggningar i urbana miljöer, skattepengar som skulle kunna användas för betydligt bättre ändamål. Orsaken till slöseriet är oftast brister i projektering och slapp kontroll av utförandet. Kommuner och andra beställare måste bli bättre på att ta fram korrekta entreprenadhandlingar och skaffa sig kontroll över utförandet, enligt AB 04 kap 3 § 5. (se fotnot.) Kravet på fackmässighet gäller både beskrivningsunderlag och utförande. Men uppenbarligen införs ibland slentrianmässigt punkter i handlingarna som varken projektören eller entreprenören begriper. Jag är den förste att medge att referens- och branschanvisningar inte alltid har hängt med. Men nu är flera nyheter på väg, som förhoppningsvis hamnar i kommunernas tekniska handböcker. Jag vill främst peka ut två orsaker till fel som ger onödiga kostnader: Det första handlar om material för sättlager och fog, det andra om fogbredder. Kollapsad beläggning. 1. rätt material för sättlager och fog Anvisningen är enkel och entydig: använd material med minsta möjliga finandel, makadam 2/4 millimeter! Det finns på nästan alla krosstationer. Stenmjöl har för stor finandel och är olämpligt. Fog och sättlager blir för tätt, vatten blir stående, vibrationer från trafiken gör att finpartiklarna dispergerar och pumpas bort. När fogen och delar av sättmaterialet töms blir beläggningskonstruktionen instabil och kollapsar. Många gånger får stenen skulden, även av dem som borde veta bättre. Stenmjöl faller oftast inte inom ramen för AMA:s hittills föreskrivna kornstorlekskurva, som ursprungligen avsåg naturgrus. Jag vill påstå att de flesta entreprenader i dag i just detta avseende inte följer AMA-anvisningen. 2: rätt fogbredd För att beläggningsytan ska vara stabil krävs fog med rätt bredd. 40 För hällar rekommenderas pålimmade distanser av rätt typ: plast eller ek, som ur miljöhänsyn är en bättre investering. För smågatsten gäller fogbredd: radsättning 7±4 millimeter och för bågsättning 3–15 milli meter. Det kräver att stenen har rätt toleranser enligt standard SS-EN 1342. Sten med sådana toleranser finns på marknaden och någon ursäkt att frångå kraven på fogbredd finns inte. Distans av ek. och om det inte vore nog så finns ännu mer pengar att spara genom att använda överbyggnaden som reservoar vid störtregn. Vid de två stora Vinnovaprojekt, som tidigare har beskrivits i Sten, forskade vi kring dränerande beläggning och överbyggnad. Projekten visade att genom att ta bort finfraktionen <2 millimeter i bär- och sättlager ( 2/32 och 2/90 ) kan man få en stor porvolym på 25 procent för en tillfällig vattenreservoar, som ändå har god bärighet för trafikklass 2: normala gator, torg och parkeringsplatser. Till exempel kan en 500 millimeter tjock överbyggnad ackumulera 125 millimeter regn. Med ett speciellt läggmönster för hällarna får man ett dränerande system. Så det är bara att sätta i gång att projektera parkeringsplatser och torg med vacker naturstensbeläggning som har kapacitet att ta hand om vattnet från skyfall, och därmed minska behovet av dagvattenledningar. Läggmönster som ger dräneringskapacitet. *Fotnot: Enligt AB 04 kap 3 § 5 ”Beställaren utövar den kontroll över entreprenaden som han anser lämplig.” Referenser: SLU Teknisk Rapport LTV-rapport 2017-15-4 och Överbyggnad – Movium Fakta 2019/2. KURT JOHANSSON, PROFESSOR, SLU. Har du synpunkter på texten får du gärna mejla till kurt@stenkompetens.se. Sten Projekt: Gymnastikredskap i kalksten Sten Fråga Kurt & Kai: Om ”likvärdig” sten Sten Marknaden