Nöjesnytt Växjö 1
”Free to love” 3:e plats i wedding ”Storyteller”
1:a plats i kategori kommersiell PRISREGN ÖVER ”Sharp Girl” 2:a plats i Fine Art Under helgen den 10-11 september gick den prestigefyllda fotografitävlingen SM i porträtt av stapeln – och i stenhård konkurrens fick Nöjesnytts egen hovfotograf Martina Wärenfeldt motta inte mindre än tre olika priser och flera diplom för höga poäng på de bilder som inte placerade henne i topp tre. S M i porträtt anordnas av Svenska FotoGruppen, Sveriges största branschorganisation för professionella, yrkesverksamma porträttfotografer och ägde i år rum på Såstaholm Hotel & Konferens i Täby utanför Stockholm. Under tävlingen samlas fotografer från hela landet, både professionella och semiprofessionella, för att tävla i åtta olika kategorier inför en internationellt sammansatt jury från Finland, Norge, Danmark och Sverige. När Martina Wärenfeldt, en av Växjös absolut mest välkända, välrenommerade och anlitade proffsfotografer, tidigare i år bestämde sig för att skicka in några bidrag var det märkligt nog första gången hon deltog i en fototävling. –En av anledningarna till att jag anmälde mig var att jag har funderat på att grena ut verksamheten i en ny inriktning och börja ge workshops och kurser. Jag var helt enkelt intresserad av att få någon sorts bekräftelse på att det jag gör håller den nivå jag inbillar mig och hur jag står mig i konkurrensen, säger hon med ett skratt. Jag var också intresserad av att se hur juryn går till väga vid själva bedömningen. Det är ju något som jag kan ta med mig om jag ska föreläsa om porträtt i framtiden, där det inte bara handlar om teknik och kamerafunktioner, utan hur själva jobbet som porträttfotograf fungerar. Martina anmälde sig i sex kategorier (vilket är max) – bröllop, bebis, barn, fine art och kommersiellt porträtt – men skickade in fem bilder, varav två i barnkategorin, vilket är helt enligt reglerna. Och det gick, minst sagt, bra: hon vann i kategorin kommersiellt porträtt, kom tvåa i fine art, och trea i bröllopskategorin. Dessutom fick hennes två barnporträtt bronspoäng respektive hedersomnämnande. Med detta makalösa facit borde Martina legat bra till för att ta hem titeln som svensk mästare i porträttfotografi – om det inte varit för en liten, ödesdiger miss. Martina harklar sig och skrattar lite urskuldande åt minnet: –Jo, jag gjorde en liten miss då en av mina bilder inte uppfyllde regelverket så jag var tvungen att dra ur den ur tävlingen. Eftersom man måste ha sex bilder i tävlingen för att ha en chans på 18 | nöjesnytt mästartiteln, så var den chansen körd. Det var synd, men jag grämer mig inte speciellt mycket, Det är väldigt duktiga fotografer som jag tävlar mot och man vet aldrig hur det hade gått. Hela grejen var helt fantastisk och jag är verkligen skitnöjd med utgången. Det var pirrigt, framför allt eftersom jag aldrig brukar aldrig utsätta mig för såna här grejer annars. Jag brukar bara jobba på och är kunden nöjd så är jag nöjd. Det var lite skrämmande att bli bedömd av sina jämlikar, så att säga, men det var en oerhört nyttig erfarenhet. De vinnande bidragen fick ingen officiell motivering, men under lördagen hade juryn en öppen diskussion, där alla som ville fick delta. Martina satt i publiken och fick se och höra tre av sina bilder kommer upp för diskussion och där hon kunde höra juryn resonera om både sina egna och andras bilder, något som hon tar med sig in i sina fortsatta planer, menar hon. Hon erkänner dock att hon inte riktigt hunnit landa efter upplevelsen och att det fortfarande känns lite overkligt. –Det var bara att börja jobba på som vanligt när jag kom hem, men när jag pratar om SM nu märker jag att jag känner hur glad jag blir och då inser hur coolt det faktiskt är. Jag skickade ju in bilderna lite på vinst och förlust och tänkte inte ens åka upp på galan. Men så kände jag att om jag väl skickat in så förväntar jag mig ju ändå någon sorts resultat och då måste jag vara där för att ta emot priset (skratt). Men jag har definitivt fått blodad tand för tävlingar och nästa år är det upp till bevis att det här inte bara var en tillfällighet. Vinsterna innebär kanske inte nationell eller internationell ära och berömmelse eller rikedom för den delen, utan är mer ett sätt att få ett bevis på att det man gör är någorlunda vettigt – en kvalitetsstämpel på att jag faktiskt är den professionella fotograf jag utger mig för att vara. ■ TEXT: OLA KARLSSON FOTO: MARTINA WÄRENFELDT/MSTUDIO ”Facing the World” Bronspoäng ”I want to be like you” Hedersomnämnande