KVINNOR SOM GJORT AVTRYCK Örebro Andelstvätt börj
ade sin verksamhet 1945 i Hushållningssällskapets dåvarande lokaler på Stortorget 18. 1947 blev Fru Elsa Karlsson föreståndarinna och hon stannade på sin post fram till sista tvätten tvättades juni 1970. Lekande barn på Parkleken, Stadsparken. 1940-talet. Margit Palmaer Waldén – tongivande i kvinnofrågor Att både kunna arbeta och ha barn är en självklarhet för kvinnor i dagens Sverige. Men så har det inte varit i mer än 50 år ungefär. En kvinna som kämpade hårt för att kvinnor skulle kunna vara både mödrar och yrkeskvinnor var Margit Palmær Waldén. Hon var Örebros mest tongivande person i kvinnofrågor under 1930–1950-talet. Margit Palmær Waldéns lösning på den till synes omöjliga ekvationen att både vara mor och yrkeskvinna var tekniska hjälpmedel. Via tvättmaskiner och kollektivhus med centralkök samt daghem skulle husmödrarna – ja, så kallades kvinnor på den tiden – frigöras från det dagliga slitet och få möjlighet till arbete utanför hemmet. Att 16 männen skulle ta sin andel av hemarbetet föresvävade henne inte. Själv kämpade Margit för att få möjlighet att skriva – hon var både författare och journalist. Makarna Waldén hade fem barn och det var självklart Margit som skulle ta hand om dem. Lösningen under många år blev hembiträden. Något som hon som radikal socialist hade problem med. Mycket hade hänt sedan den dag 1928 då Margit flyttade till Örebro därför att maken fått i uppdrag att ”ordna upp” museisamlingarna på Örebro slott. Staden påminde då mycket om Hjalmar Bergmans Wadköping. ”Alla kände alla i ett visst skikt”, skrev Margit om sin nya hemstad. Örebro hade 35 000 invånare att jämföra med dagens drygt 140 000. Hur skulle hon, den revolutionära socialisten och kvinnokämpen, passa in i det ”skikt” där hon på grund av mannens yrke förväntades röra sig? Hennes tillflykt blev konstnärsvännerna och kvinnoföreningarna. Margit var med och bildade såväl Örebros andra husmodersförening som