Svensk Golf 1
IN Zachrisson REDAKTÖR: GÖRAN ZACHRISSON info@gol
f.se Glad att Fåglum inte spelar golf K LUNGAN MED 170 CYKLISTER pressar luften framför sig. Solen söker sig till de glänsande ekrarna, till de färgrika tävlingsdräkterna, till växelhandtag och kopplingar och redan är ordningen etablerad. Längst fram ligger hjälpryttare och styr tempot. Bakom ser du dem som har mest betydelse i sammandraget i det stora loppet. Klockan är elva och klungan trevar sig sakta genom tallskogen som markerar bergets fot. Doften av tall är genomträngande, uppfriskande och löftesrik. Mont Ventoux, ”Jätten av Provence” är en kalkstensklippa som når 1 919 meter och som ensamt bevakar den stora slätten ner mot Medelhavet. Av olika anledningar blåser det alltid utmed berget. Cyklisterna tvingas genomlida en brant stigning utan skydd mot solen samt i motvind. Längst upp ligger en väderstation. Det är här, en dag i juli 1970 som jag ser vad Gösta Pettersson går för. Han är en av de fyra bröderna Fåglum som prövade sig som professionella cyklister. Fåglum ligger vid Vårgårda på Västgötaslätten. Gösta är redan 30 år och har väntat med sin professionella debut, trots att han ett tag var världens bäste amatörcyklist. Först när de styrande bekräftade att dopingprov skulle genomföras på alla tävlingar, ville han pröva sig i ett professionellt stall. Det passade honom. Han är envis och senig som en enbuske. Uppför berget Ventoux är det många cyklister som bryter. Eddy Merckx, belgaren som leder loppet, kollapsar vid målet på toppen, får syrgas och förs därifrån. Gösta Gösta Pettersson i hasorna på Eddy Merckx i Giro d'Italia 1971. »HAN HÄRSKAR ÖVER ASFALTEN OCH BÖR UNDVIKA UNDERLAG SOM KRYPVEN ELLER RAJGRÄS« 154 SVENSK GOLF | 5 2014 ser sig oroligt omkring i stimmet vid målområdet, men hittar sin serviceman och får åka ned till lagets (Ferretti, italienskt, köksinredningar) hotell där han får sockervatten intravenöst, massage, mat och vila. Helt nyligen hör jag ryktet som säger att Gösta Pettersson har börjat spela golf. Jag blir orolig. Gösta är asfaltens kejsare, ekrarnas beskyddare, ett under av uthållighet och så infernaliskt skicklig att han kunde vinna det stora italienska loppet – Giro d’Italia år 1971. I Tour de France 1970 blev han trea. Jag unnar Gösta allt gott, men för mig är han en romantisk förebild och jag glömmer inte ögonblicken när han pressade huvudkonkurrenten Merckx, holländaren Zootemelk, italienaren Gimondi och spanjoren Ocana uppför och nedför de stora bergen eller i ensamma lopp mot klockan. En cyklist passar inte till golfspel. En cyklist passar till att cykla, för det är vad han gjort, tusentals timmar gånger tusen. Han härskar över asfalten och bör undvika underlag som krypven eller rajgräs. Jag vill inte se en idrottsman av den kalibern stå på den nyanlagda banan i Vårgårda och missa en chip, eller slå ett utslag ner i en damm. Gösta är för bra för sådant. Han tillhör den stora generationen av hjältar. ”Du behöver inte oroa dig”, säger han i telefon. ”Det är en av mina söner som spelar. Nu ska jag ge mig ut på en liten cykeltur, kanske blir det till Borås?” Vårgårda-Borås-Vårgårda är tio mil, en vilodag således. ©GETTY IMAGES ©KARL NORDLUND