STT 1
STT Vecka 9 onsdag 2 mars 2016 13 Plexiskulpturer
som ger energi LIMMARED/FRITSLA Ingalill Sjöblom är välkända Markkonstnären som nu ställer ut på Glasets hus i Limmared. I en stor utställning på bortåt 60 verk visar hon två aspekter av sitt konstnärskap. – Det är de platt a bilderna som är mer stillsamma och refl ekterande, och skulpturerna som utstrålar eufori, med sin färg, form och ljus, säger hon. Ingalill Sjöblom har ett långt konstnärskap bakom sig. Hon började som textilare, och med politisk konst på 1970-talet. En annan har en frostad kant, så blir det när den är ”vatt enskuren”. Men textilen har Ingalill kvar. Besökarna ska få en upplevelse av färg och kraft. INGALILL SJÖBLOM Då ställde hon som en del i en grupp bland annat ut på Kulturhuset i Stockholm. Hon vävde också, stora gobelänger som tog lång tid, och har varit lärare på Textilhögskolan. De senaste 20 åren har hon allt mer gått över till måleri och en teknik där hon både målar och trycker litografi skt på plexiglas. Tekniken kan användas till såväl hängande bilder och skulpturer, som till ihoplimmade plexiglashus. – Den här skulpturen är laminerad i olika skikt, sedan har formen frästs ut efter mina instruktioner, säger hon och visar den orange skulpturen. Hon gör egna tuftade matt or hos Kasthall. Handtuftade former kan även monteras på plexiglas, något hon gjort i en utsmyckning åt Göteborgs stad. – Det blir som objekt som svävar på väggen, beskriver hon. Ingalill Sjöblom fl ytt ade till Fritsla på 1980-talet. Här har hon stor ateljé. Verken kan hon arbeta med under lång tid. Besked om utställningen på Glasets hus fi ck hon i höstas och ett halvår är inte lång tid att förbereda en så stor separatutställning. Därför har en del verk visats tidigare medan andra är nya. –Jag kallar utställningen Kalejdo, som i kalejdoskop. Om man tar ett spektra av färg, form och material och lägger ihop dem börjar det hända saker. Bengt-Göran Johansson som är curator på Glasets hus Ingalill Sjöblom Aktuell: Ställer ut i Glasets hus i Limmared 5 mars- 10 april. Bor: I Fritsla sedan 1985, har tidigare bott både i Göteborg och Borås. Utställningar: Över 40 under sin yrkestid. Senaste utställningen hade hon i höstas i Tyskland, tidigare har hon ställt ut bland annat på Göteborgs konstförening, Borås konstmuseum, Ålgården och Rydal. Representerad: Många kommuner, Nationalmuseum, Statens konstråd och Röhsska museet. Bakgrund: Textilinstitutet, Gerlesborgsskolan i Bohuslän och Stockholm. Undervisat: På Textilhögskolan i Borås och KV Konstskola i Göteborg. Ingalill Sjöbloms skulpturer är i tryckt plexiglas, som sedan laminerats i fl era lager och skurits ut. De har till en del inspirerats av yogaställningar. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG är den som tillfrågat Ingalill och också hjälper till att hänga utställningen. – Jag har satt ihop ett utställningsprogram i år där jag vill lyfta både konstnärer och Glasets hus. Ingalills konstnärskap har jag följt i 30 års tid, säger han. Även om Ingalills målningar och skulpturer kan ha ett tragiskt innehåll, så märks det inte i färgerna. De är oftast positiva. – Jag är inte dystopisk, jag tycker man ska ta vara på kraften och energin, säger hon. Likväl som man får energi av möten med människor kan konst och musik ge energi. – Jag vill att besökarna ska få en upplevelse av färg och kraft, och gå därifrån med en känsla av hopp i denna mörka tid. Hon tycker det är roligt att nu få ställa ut i Glasets hus i Guldnål för trogen bisyssla LIMMARED Medlem i biodlarföreningen ända sedan starten 1938 och aktiv biodlare ännu tidigare. I fredags fi ck snart 98-årige John Johansson, Algutstorp, ta emot guldnålen av Biodlarnas riksförbund för sin långa gärning. Redan Johns farfar var biodlare och när John var 17 år skaff ade han tillsammans med pappa, gårdens första bikupa. Intresset höll i sig och tre år senare gick John med i Tranemoortens biodlarförening. Det är en lång ning gäroch som mest har han haft sju bisamhällen som övervintrat. hade det inte blivit så mycket. Vi har jobbat tillsammans och hon har till och med tagit in svärmar när jag inte varit hemma. Det var i april 1938 som John blev medlem i föreningen och ända sedan dess har han sparat varje nummer av Biodlartidningen. Stina plockar fram en kopia från hösten 1939 ur handväskan. – Här står det att årsmötet ska hållas hemma hos John den 18 november. Men då fanns inte Stina ”Bina har ju en stor uppgift att fylla.” JOHN JOHANSSON – Ja, det är länge, säger John och spricker upp i ett varmt leende när han ser på sin Stina. – Men utan min bihustru med i bilden. – Vi gifte oss 1951, på midsommarafton, så vi är 65-åringar i år, berätt ar hon och lägger till: – Den riktiga midsommaraftonen, 23 juni. Initiativ-tagare till Trane moortens biodlarförening var Oskar Melander i Brandsmo och det var också hos honom som John och Stina slungade sin honung i början. – Men så småningom skaffade vi en egen slunga. Den drar vi för hand, så det är inga nymodigheter. Idag fi nns bara ett bisamhälle kvar, men det ger gott om honung för husbehov. Och arbetet med bina har varit roligt, tycker John. – Bina har ju en stor uppgift att fylla och är viktiga för naturen. Jag har alltid bara haft nordiska drott ningar i mina kupor, men grannarna har ju haft andra, så de har väl kanske blandats. Så får John guldnålen fästad på kavajslaget av föreningens vice ordförande, Henry Jönsson. Och naturligtvis också en praktfull blomsterbukett . En stor dag för John. – Ja, jag känner mig mycket hedrad. Sedan var det bara att slå sig ned vid det dukade lunchbordet tillsammans med ett tiotal av föreningens medlemmar, som mött upp på Limmareds värdshus för att fi ra sin äldsta medlem. ANN-LOUISE KJELLNER redaktion@stthuset.com John Johansson kände sig hedrad över utmärkelsen och ses här fl ankerad av hustrun Stina sam Henry Jönsson, vice ordförande i Tranemo-Svenljunga biodlarförening. FOTO: VIAVINGA Biodling i Sverige Antal biodlarföreningar: 273 Antal distrikt: 25 Antal medlemmar: cirka 11 000 Antal bisamhällen: mellan 120 000 och 150 000 Produktion: cirka 3 500 ton honung per år. Status: det behövs betydligt fl er bisamhällen för att täcka pollineringsbehovet. Var tredje tugga vi äter är beroende av pollinering. Källa: Bioldlarna och Svenska bin. Limmared som trots att det liksom Rydal ligger i periferin i Sjuhärad, nu har blivit allt mer känt även i Marks kommun. – Här fi nns ett sammanhang, där folk arbetar för att skapa ett levande kulturliv. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com