STT 1
STT Vecka 33 onsdag 13 augusti 2014 19 Bör kräva
ökad återvinning Hela 50 av 57 riksdagskandidater i Västra Götaland som deltagit i en valenkät anser att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas. Nu måste politikerna gå från ord till handling och införa styrmedel som ökar återvinningen. Då minskar vår klimatpåverkan och det skapas nya jobb. Regeringen har tillsatt ännu en klimatutredning. Det är bra och lovande. Återvinning, där avfall blir till nya råvaror, tillhör en av de mest eff ektiva åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser och måste få en starkare roll i klimatpolitiken. Tidigare analyser har dock nästan enbart fokuserat på vilka energikällor vi använder, andra naturresurser glöms bort. Ökad återvinning skapar nya jobb. Sedan år 2000 har antalet anställda inom återvinningsbranschen i Sverige ökat med cirka 60 procent. Återvinning är en tillväxtbransch, men för att branschen ska expandera behövs ett regelverk som ökar materialåtervinningen och premierar användningen av återvunna råvaror. I EU:s nya förslag om omställning till en mer så kallad cirkulär ekonomi höjs målen kraftigt för återanvändning och materialåtervinning. Det kommer skapa mer än en halv miljon nya jobb. I Sverige materialåtervinns 33 procent av hushållsavfallet till nya råvaror, medan hela 50 procent förbränns i fj ärrvärmeanläggningar. Det fi nns en stor överkapacitet i förbränningsanläggningar, vilket ofta gör det mer lönEn beständig framtid Hållbar utveckling, ett ämne i fokus. Det är ingen större överraskning att vi blir allt fl er och fl er samtidigt som vi nu anser shoppandet vara en del av vår vardag. Därmed ökar våra ekologiska fotavtryck vilket ger en fortsatt förbrukning av våra resurser. En del av resurserna är ändliga vilket betyder att det bara fi nns en viss mängd av dem, de är alltså inte förnybara. Samtidigt hotas de förnybara resurserna (till exempel växter och djur) av vår överkonsumtion vilket kan leda till utrotning då djuren och växterna inte hinner föröka sig. Om vi då blir fl er och fl er kommer konsumtionen troligtvis att öka vilket ger en ytt erligare ökad efterfrågan på råvaror vilket i sin tur leder till en större risk för utrotning och en upphörd existens av olika material. Den största delen av konsumtionsexplosionen sker bland de rika länderna, där människorna tar vatt en och mat för givet. Man tror att det alltid kommer att fi nnas tillgängligt. Men så är inte fallet, det är beräknat att ett Afrika i en nära framtida kommer lida av en ofantlig vatt enbrist, då mer än 75 000 000 människor kommer att drabbas. Vad säger det då om övriga världen, vad säger det om framtida Europa? Bör vi redan nu börja bunkra upp med mat och vatt en? En bra åtgärd vore att konsumera mindre och när man väl köper de nya skorna så bör man tänka på dess kvalitet och miljövänlighet. Och när de väl går sönder så kan man återvinna dem. Skorna var bara ett exempel men principen kan gälla för vad som helst. Man väljer produkter som inte krävt så mycket energi vid produktionen och en produkt vars frakt inte använt sig av fossila bränslen. För om vi varje år fortsätter att köpa nya saker (eftersom kvalitén var urusel, så att saken gick sönder) så kommer vi försätt a oss i en ”ond cirkel”. Företagen som producerar sakerna anpassar sig bara efter köparna och deras efterfrågan och om vi då köper saker som endast håller ett år så kommer de fortsätSKOLMATEN VECKA 34 Nytt lopp med tävling, motion och ungdomsklass i centrala Tranemo! TRANÄNGSKOLAN/ GYMNASIET Fre: Lov. Tis: Kasslergratäng med mango chutney och pasta. Veg: Pastasås med svamp. Ons: Thaikryddad fi skfi lé i het sås. Kokt ris Veg: Mexikansk soppa. Tor: Köttbullar med kokt potatis, gräddsås och lingon. Veg: Kålgryta med kokt potatis och lingon. Fre: Potatis- och purjolökssoppa. Mjukt bröd. TRANEMO KOMMUN SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Mån: Lov. Tis: Chicken ála king, pasta. Ons: Thaikryddad fi skfi le i het sås, kokt ris. Tors: Köttbullar med kokt potatis, gräddsås och lingon. Fre: Potatis- och purjosoppa. Mjukt bröd. SVENLJUNGA Mån: Lov. Tis: Tacopytt, kall sås. Ons: Färsrätt, sås, potatis. Tors: Kycklinggryta, ris. Fre: Cowboysoppa, mjuk smörgås, ost. I regel serveras ett varierat salladsbord, mjukt/hårt bröd, margarin, mjölk eller vatten i samtliga skolmatsalar. Reservation för ändringar. ANMÄL DIG INNAN 30/8! www.tranemoloppet.se GRATISTIDNING I TRE KOMMUNER SKIDOR Goodiebag till alla deltagare! TRANEMOLOPPET LÖRDAG 6 SEPTEMBER www.tranemoloppet.se ta och öka produktionen av den varan, dett a blir i slutändan inte hållbart alls och det kommer att fortsätt a tills den dag vi säger till, med andra ord tills vi slutar att köpa nya produkter. När man tänker på hållbar utveckling så tänker man också på klimatet, vilket nästan direkt leder tankarna till växthuseff ekten. Växthuseff ekten är en eff ekt som låter solljus komma igenom atmosfären men som hindrar värmestrålningen att ta sig igenom de moln av CO2, vattenånga och metangas som fi nns i atmosfären. Dett a gör att värmen ökar och isarna smälter, vilket också ger en höjd havsnivå. Ett extremare väder och ett varmare klimat är endast två av de många följder som (både inträff ar och) kommer att inträff a. Det fi nns två stycken växthuseff ekter, den naturliga och den förstärkta. Den naturliga växthuseff ekten påverkas av vatt enånga och våra utandningar av CO2 och den CO2 som släpps ut genom förmultning, samt metangas som också släpps ut genom nedbrytning och boskapsdjur som till exempel kor. samt att förbränna än att återvinna avfallet till nya råvaror. Sverige är ett av de länder inom EU som förbränner allra mest hushållsavfall. Mot denna bakgrund är det mycket positivt att hela 87 procent av alla riksdagskandidater i Sverige som deltog i Återvinningsindustriernas valenkät anser att det bör ställas krav på att avfall som kan materialåtervinnas ska sorteras ut och inte förbrännas. Samma fråga ställdes också till allmänheten i en Sifoundersökning, varpå 80 procent svarade ja. Samtidigt visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet att Sverige, med rätt styrmedel, kan bli väsentligt bätt re på återvinning. Andra länder ligger före. Vi lever i en värld med en ständigt ökande befolkning. Om jordens resurser ska räcka till måste produkterna ha längre livslängd och betydligt mer av det vi konsumerar återanvändas och återvinnas till nya råvaror och produkter. Både hushåll och företag i Västra Götaland kan bidra, men det avgörande är att riksdagen snarast fatt ar beslut som ökar återvinningen. Här kan Västra Götalands kommande riksdagsledamöter spela en stor roll. Ta chansen att tänka nytt i klimatpolitiken – tänk återvinning och nya jobb. BRITT SAHLESTRÖM vd Återvinningsindustrierna ANDERS WIJKMAN ordf. Återvinningsindustrierna Sofi e Ohlsson har just gått ur årskurs nio på Tranängskolan. Inom området hållbar utveckling har hon skrivit följande tänkvärda uppsats. Jorden och solens förhållande till varandra påverkar också växthuseff ekten (värmen beror på var jorden är någonstans i dess ovala bana cirkulerande solen). Som man hör på namnet är då den förstärkta växthuseff ekten förstärkt. Av alla de där extra ton CO2 som fi nns i atmosfären som genom förbränning av fossila bränslen. Det är när vi skövlar regnskogarna (som även kallas jordens lungor) och överkonsumerar som vi bidrar till förstörandet av vår planet. Avskogningen leder till att CO2 både frigörs och minskar i upptagning samt hotar den biologiska mångfalden och fotosyntesen minskar. Och börja tänka miljövänligt, det är lätt. SOFIE OHLSSON tersyra. Dessa syror sprider sig sedan med hjälp av regnet till skogar och sjöar. Dett a kommer så småningom att leda till ett lägre pH-värde (även kallat försurning) som snabbt tas upp av växter och djur. Mossor är extra känsliga eftersom att de tar upp allt sitt vatt en från luften. En fj ärdedel av all CO2 som tas upp görs av allt vatt en vi har och vatten och CO2 blir tillsammans H2CO3 (kolsyra) vilket har ett lågt pH. Det låga PH kommer att leda till korallrevens död vilket som småningom också kommer att leda till att djuren där intill dör. Vi i de rika länderna har Vid användning av fossila bränslen (fossila bränslen är bränslen som olja och kol) så släpps inte bara CO2 ut. Det frigör också svavel och kväveoxider som sedan omvandlas till svavelsyra och salpeinte påverkats lika mycket som invånarna i de andra länderna så vi fortsätt er att köra bilen till jobbet och vi fortsätter att köpa utrotningshotade tigerräkor. Men problemen är globala och kommer förr eller senare att inträff a hos oss också. Om vi inte handlar nu så kommer det att bli mycket dyrare att åtgärda sen. Som individ kan du själv välja att bojkott a de allra sämsta miljövalen. Och börja tänka miljövänligt, det är lätt man kan köpa en miljövänlig bil, resa kollektivt och kanske skippa sin årliga resa till Thailand. Det räcker inte att endast ett hushåll skippar julresan men det är en början och kan vara en inspiration för andra. Och som (USA:s 35 president) John F Kennedy, (den 20 januari år 1961) sa ”fråga inte vad ditt land kan göra för dig utan vad du kan göra för ditt land” så tycker jag att han säger det mesta. SOFIE OHLSSON Årskurs 9 Tranängskolan Återupprätta Solbacken i Länghem Det är vårt löfte!