Kanalen 1
22 Åkersberga kanalen nr 34 • vecka 34 • tisdag 1
8 augusti • 2015 SKÅVSJÖHOLMS HISTORIA 1965 - Skåvsjöholm har fått sitt namn efter det torp som låg längst ut på udden. Skåvsjö gård, som låg på höjdryggen väster om Boda träsk. FRÅN GÅRD TILL TOPPMOD Skåvsjöholm var bas för fisket som under bondestenåldern utgjorde ett komplement till jordbruk i skärgårdsmiljö. Under 1400- och 1500-talen användes området som ett småskaligt gårdssamhälle med jordbruk som huvudsyssla. År 1961 köpte Svenska Metallindustriarbetareförbundet ett större landområde vid Skåvsjöholm och det är där vår spännande resa in i framtiden börjar. Den 19 maj 1963 i samband med förbundets 75-årsfirande tog Metalls dåvarande ordförande Åke Nilsson, tillsammans med Metallordförandena i Danmark, Norge och Finland, det första spadtaget till det som skulle komma att bli den nya fackliga skolan för Metallindustriarbetareförbundet. Byggnation. Tillsammans med Metalls överstyrelse, som representerade hela Sverige, och övriga inbjudna avnjöts en lättare lunch i skogsbacken innan grävskoporna tog vid. 15 000 kubikmeter berg sprängdes bort för att ge plats till den 7 500 kvm toppmoderna anläggningen som skulle rymma skolbyggnad och 80 enkelrum med toalett och dusch samt personalbostäder. Den danske arkitekten Carl R. Fredriksen fick i uppgift att designa den byggnad som idag har ett högt kulturhistoriskt värde och som är ett fint exempel på god 60-talsarkitektur i tegel, glas och svartskiffer. Totalt gick det åt 222 000 danska tegelstenar, tre miljoner liter betong, 6 000 kubikmeter taktegel samt 100 ton armeringsstål. Kostnaderna för bygget blev cirka elva miljoner kronor. Med över 340 000 medlemmar motsvarade det 33 kronor per medlem. Skolbyggnaden på 6 500 kvm med tre stora lektionssalar, tretton grupparbetsrum, elevrum, sällskapsrum, motionshall och bastu samt kök och matsal tog två år att bygga. Kunskap ger styrka. Under Metallkongressen den 25 augusti 1965 fick LO:s ordförande (1956-1973) Arne Geijer äran att inviga anläggningen. Geijer var tidigare förbundsordförande i Metall. Han ledde även den grupp på förbundet som arbetat fram förslaget om en egen skola. Behovet av en egen förbundsskola hade länge varit stort. Med goda fackliga och samhälleliga kunskaper blev det möjligt att flytta fram arbetarnas positioner på arbetsplatser och i samhället. Arbetslivets demokratisering under 1970talet krävde mer kunskaper i frågor om politiska ideologier, ekonomi, arbetsmiljö, demokrati, arbetsrättsliga frågor, jämställdhet, avtal och löner samt internationella frågor. De årliga träffarna för studieorganisatörerna på Skåvsjöholm kom att bli betydelsefulla för att organisera verksamheten och för att föra ut nya idéer och få återkoppling. Leif Malmberg, tidigare VD, var med då Skåvsjöholm breddade sin verksamhet till att bli en konferensanläggning - öppen för alla. Ny marknad. Leif Malmberg, tidigare VD, minns den förändring som skedde under 1990-talet, då Skåvsjöholm breddade sin Foto: Algot Piel, 1917