Nöjesnytt Jönköping 1
ORVAR TYCKER TILL... MOCHILL, TJAVOSAR! Mo chill
tjavosar. Varje stad med självaktning har en liten devis, ett motto som ska tala om för ickeboende vad staden står för. Till exempel har Vaggeryd ”Staden där allting alltid snurrar” (förlåt skulle visst vara ”Staden där hjulen alltid snurrar”) och Flen har den tydligaste av alla städer ”Flen - en kommun”. För det är ju så att numera heter städer kommuner och begreppet stadsbor har förenklats till det kortare ordet kommuninnevånare. Funderar ni över vad Jönköping har för devis så häng med när stadsbon, kommuninnevånaren, språkvetaren och tillika hästhandlaren Orvar Lindberg tar er med på en hisnande tur bland de magiska skrytordens värld. Stadens officiella slogan är ”Ljuset vid Vättern”, och från början hette det ”Det gula ljuset vid Vättern”, men det var en slogan som inte slog an så den gula färgen försvann snabbt. Det enda gula som lever kvar i staden är färgen på de 2 800 grävmaskiner som placerats ut på stadens gator. Men devisen Ljuset vid Vättern lever kvar, trots att det är synnerligen osäkert att det skulle vara ljusare i Jönköping än någon annanstans längs Vättern. Och ljust är det ju bara några korta sommarmånader, i övrigt är det lika mörkt här som i en aktuell framtidsprognos, speciellt nu när elpriserna sticker iväg i ljusets hastighet. Så visst är det läge att allvarligt fundera på att hitta en devis/motto/slogan som bättre stämmer överens med folksjälen hos stadens innevånare. Ett förslag med förankring i stadens mylla är ”Jönköping – va sa de va bra fö?”, ett motto som verkligen visar hur vi tänker på alla nymodigheter som dyker upp. Ett höghushotell på Tändsticksområdet - va sa de va bra fö? är väl den mest yttrade frasen det senaste året i staden. Och likväl byggdes det ett höghushotell just där. Synd bara att de vänt ritningarna upp och ner och placerat den självklara Sky Baren på första våningen. Utsikten där är inte mycket att skryta med, lika lite som utsikten att få en öl eller ett glas vin en söndag. Att vi är lite försiktiga med nymodigheter i staden och undrar vad det ska vara bra för är ju inget okänt, många kör fortfarande vänstertrafik i stadens alla rondeller och det moderna påfundet blinkers på bilar är inte många bekanta med. Försiktighet är en väl rotad dygd, att inte rusa åstad och hasta med det nyaste nytt är inpräntat i vår folksjäl. Hastverk är slafsverk är ett väl prövat ordspråk i staden – det är därför aldrig bron vid Atollen blir färdig. Eller gångarna runt Rocksjön. Eller toaletterna vid Vätterstranden. För det hörs alltid ett samfällt ”va sa de va bra fö?” från de som bestämmer som gör att allt i slutändan blir precis som det var. Så där har ni ett förslag att fundera över. Det finns också ett annat uttryck, kanske ännu lite mer typiskt för oss här i staden. Ett uttryck som ytterligare visar vilken skepsis vi Jönköpingsbor har inför allt och alla, och en fras som blir allt vanligare ju ovanligare världen blir omkring oss, nämligen ”De ä inte vetit”. Ett beskrivande och mångfacetterat uttryck som kan förtydliga även de mest komplexa sammanhang, till exempel det senaste valresultatet. ”De ä inte vetit att vi nu ska styras av en man som lurat en gammal överlevnadstant och en kvinna som lurat en gammal förvirrad man”. Eller det sjunkande valdeltagandet ”Det är inte vetit att man först i hemlighet ska välja valsedlar på ett ställe och sedan gå till ett annat ställe och i hemlighet stoppa ned de hemliga valsedlarna i ett hyfsat hemligt kuvert” Här skulle man kunna nyttja det första uttrycket ”Va sa de va bra fö, det skapar ju bara en massa långa köer”. Som sedan kan förstärkas med ”De ä la inte vetit”. Där har ni Jönköping i ett (eller två) nötskal. Testa gärna själva så ser ni vilka möjligheter som öppnas i olika sammanhang. Vid nästa restaurangbesök när servitrisen frågar om ni vill ha vatten att dricka fungerar det utmärkt med ”Va sa de va bra för?” Lika väl som ”du ä la inte vetig, tror du det är nån simtävling?” Och se framför er förvåningen och nyfikenheten hos inresande som möts av jättelika digitala ljustavlor längs infarten där det står ”Jönköping - va sa de va bra fö?” Eller ”Jönköping - de ä inte vetit”. Det är ett välkomnande som heter duga. Och välkommen säger vi också till hösten som lovar mörker, regn, inflation, kyla, höga elpriser, ett fotbollslag som dansar på slak lina över nedflyttningsgraven och annat elände. Men ni som förfasas - kom ihåg att så har det varit i stort sett varje höst. Så det är inget att hänga läpp för. Eller som vi säger här i staden: ”deppa– va sa de va bra fö?” För de ä ju inte vetit hur snabbt det blir vår, sol och värme igen. I TEXT: ORVAR LINDBERG, SPRÅKSOCIOLOG OCH HÄSTHANDLARE BRÖDERNA DOHLSTEN Bröderna Dohlstens Lasse i Gatan är en föreställning med nyskriven musik om Sveriges mest mytomspunna man. En varm, rolig, kärleksfull men snudd på galen berättelse om Lars & Ingela Gathenhielms liv. Lasse i Gatan lyckades under sin korta livstid bli Sveriges mest framgångsrika kapare. Han föddes på Västkusten och med kungens hjälp försvarade han landets gränser. Efter succén med den historiska föreställningen Farväl Majorna, är Victor och John Dohlsten tillbaka. Nu har de skrivit föreställningen som tar er tillbaka till 1700-talets Västsverige då allt var möjligt. Vi ville skriva om Lasse i gatan för han var mytomspunnen och hade ett fantastiskt rykte som en farlig pirat. I vår research fann vi i stället något helt annat. Bakom myterna och ryktena fick vi lära känna en entreprenör och företagare. Under sin korta livstid på 27 år blev Lars genom sin företagsamhet Göteborgs 4:e rikaste man. Lars blev även utnämnd till chef över Sveriges kapare av dåvarande kungen Karl XII. Han ligger idag begraven tillsammans med sin hustru Ingela i Onsala kyrka, berättar bröderna John och Victor. Brödernas tidigare föreställning ”Farväl Majorna” spelades för utsålda föreställningar på både Aftonstjärnan (2018) och Storan i Göteborg (2019). Med den nya föreställning ”Lasse i Gatan” tar Victor och John er tillbaka till 1700-talets Västsverige då allt var möjligt och den 19 oktober kommer de till Jönköpings Teater. I TOMAS JANZON TRI0 Gitarristen Tomas Janzon har gjort sig ett namn i jazzens hemland USA. Hans senaste album har lovordats i DownBeat. Tidskriften Vintage Guitar konstaterade kort och gott ”One of the best jazz-guitar tones you will hear”. Han rör sig ledigt inom såväl swing- och beboptradition som nordisk folkvisa. Hans bredd understryks av att han i sina kyrkokonserter presenterar programmet Från Bach till jazz. Vem är han då denna svenska jazzexport? Tomas Janzon föddes i Stockholm och utbildade sig på Kungl. Musikhögskolan innan han i tidigt 90-tal försvann till USA för fortsatt utbildning. Först kom han till Los Angeles och varvade så småningom undervisningsuppdrag med klubbspelningar. Sedan tio år är New York hans bas. Några gånger per år återvänder han till Sverige för solokonserter i kyrkor med improvisationer över klassisk musik. Men också med olika bandkonstellationer som han tar med sig från USA. Denna gång är det den traditionella gitarrtrion med kontrabas och trummor. Medmusikerna är rutinerade och väletablerade på New Yorks jazzscen. Den 18 oktober kommer trion till Kulturhuset Spira. På scen: Tomas Janzon - gitarr, Rubem Farias - kontrabas, Chuck McPherson - trummor. I