STT 1
8 STT Vecka 12 onsdag 18 mars 2015 PÅ MOGAVIS Mog
askolans tidningsredation består av några elever i nian. I veckans STT bidrar redaktionen med två sidor tankar om orättvisor. Generation Ego Nu börjar det igen. Ännu en dispyt mellan några elever och läraren. Nästa gång är alltid fånigare än den förra. Nu är temat på debatt en en vatt enfl aska. Eller två, den första får vara kvar på tjejens bänk, men den andra, som tillhör killen, måste fram till katedern för att den upplevs som ett störande objekt. Killen förstår naturligtvis inte hur hans fl aska kan störa mer än tjejens. Efter en stund ger han med sig och ”håller med” om att fl askan faktiskt var störande, men han skulle inte ställa fram den förrän tjejen också gjorde det. Annars var det ju orätt vist. Experter på mycket Liknande situationer har vi alla varit med om. När man var liten handlade det om att kompisen bredvid fi ck mer mjölk än man själv. Ett annat typiskt exempel är att syskonet får dyrare kläder. Man behöver helt enkelt inte tänka så mycket för att komma på vardagliga ”orätt visor”. Dem har man ju konstant i tankarna och att vara frustrerad över att vissas argument i en debatt om vattenfl askor inte går ihop, är de fl esta experter på. Vi är också experter på att tycka synd om ”barnen i Afrika” när någon inte äter upp sin mat. Vi är också experter på att känna medlidande för dem, som måste fl y från sitt eget land när vi sitter med kaff e och bullar med bästa väninnorna och med sorgsna blickar nickar förstående, oavbrutet. När det sedan blivit för jobbigt att ha dett a tunga samtalsämne, byter vi till de urläckra skorna jag såg förra veckan. Galna fanatiker Rätt a mig om jag har fel, men det känns som att vi fyller våra liv med alla dessa små problem och orätt visor och klagar på dem jämt och ständigt, men nämner bara de riktigt stora problemen, som en form av formalitet. Det är som att ; tycker du inte synd om dem som har det svårt i andra länder, så är du en egoistisk outbildad skit, men går du in för mycket i det så är du en galen fanatiker. De fl esta är helt enkelt för blinda eller... egoistiska. (Sved det lite där?) Hade vi inte varit så självupptagna hade vi inte brytt oss om att bli kallade för knäppa fredskämpar. Inte heller hade vi haft något emot att hjälpa andra. Kasta ut selfi epinnen Fast nu kan det ju faktiskt vara lite jobbigt. I en värld full av selfi epinnar och oroade ungdomar som hoppas på att få tvåsiff riga ”likes”, kan det vara svårt att ta sig ur denna egocentriska bubbla vi lever i. Men den går att spräcka. Selfi epinnens ände borde vara vass nog. Så kasta ut den. Bildligt eller bokstavligt, välj själv. Så kan vi ändra kulturen lite nu? Klaga jämt och ständigt på hur orätt vist det är att alla inte får lika mycket mat och se till att själv göra något åt saken. Nämn bara dina egna orätt visor och problem, som en form av formalitet eller helst inte alls. Och snälla, inga fl er debatt er om vattenfl askor i klassrummet! THE BUTLER. Mogaskolans recensent har sett det kritikerrosade fi lmdramat från 2013. FOTO: PRESSBILD Att vara svart i Vita Huset FILM . Orätt visor fi nns det många. Det vi hör på nyheterna berör oss inte så mycket om det inte rör oss själva eller någon i vår närhet. Men fi lmer är någonting som kan beröra i större skala. Filmen The Butler är en sann och mycket gripande historia. Vi nämner de stora problemen, som en formalitet. Alltid har det funnits orätt - visor och det kommer säkert alltid att göra det. Men vissa orätt visor – som rasism och människofi entlighet på grund av någons bakgrund, religion eller hur personen ser ut – är någonting vi kan ändra på. Mörkhyade har fått lida väldigt mycket men de har även kämpat mot orätt - visorna. I fi lmen ”The Butler” får man följa Cecil Gaines från när han växer upp på en bomullsplantage och sedan hur han kämpar sig uppåt och får jobb i Vita Huset som butler. På bomullsplantagen lever synen på svarta kvar från tiden under slaveriet, trots att slaveriet är förbjudet. De vita kommer lätt undan med mord eller våldtäkt på svarta och de ser inte de svarta som likvärdiga människor. Men Cecil rymmer därifrån och han kämpar sig uppåt. Han får jobb som ”housenigger” och det han får order om, är att jobba så ”att rummet ska kännas tomt när han är inne i det”. Han har fl era sådana jobb på hotell och är så duktig att folk i branschen får Människor kommer och vissa lämnar. En del går att lita på, andra inte. I livet fi nns ingen tid för ånger. Emelie Ejdemyr, en prokrastinerande perfektionist, som på fritiden gillar att baka, måla naglarna och läsa ut engelska böcker på så kort tid som möjligt. Piano är huvudinstrumentet, men spelar även klarinett i orkestern SUO. Fortsätt framåt. Kanske, bara kanske hitt ar du de rätt a. Lev som du lär och sluta aldrig hoppas. Ibland saknar man. Ibland inte. Visa minnen vill man bara sudda ut, Andra skulle man döda för att uppleva igen. Livet är dock inte så enkelt. Man kan tyvärr inte spola tillbaks tiden, inte heller pausa när andrum är behövligt. Svåra tider går inte att bleka ut Underbara går inte att föreviga. Njut av livet. Ljusa tider stannar inte förevigt. Men glöm aldrig att natt en alltid leder Till dag. Spegel, spegel på väggen där Säg vem som vackrast i världen är Varför är man så tråkig och ful När Beyoncé är så underbart kul NATALI EKSTRÖM höra talas om honom. Självaste Vita Huset vill ha honom som butler. Under sin tid tjänar han hela ått a presidenter. Samtidigt får man följa hans rebelliske son och hans vänners kamp för lika rättigheter mellan vita och svarta. Ett exempel är när de demonstrativt sätter sig på ”de vitas” plats inne på ett café och vill beställa. Personalen totalvägrar men de sitt er kvar. uppror mot den vita makten. Glory är självklart orolig för sin son, för det han gör är riskfyllt. Cecil själv vill inte bli inblandad i det sonen gör. Filmen ”Filmen är baserad på en sann händelse.” är baserad på en sann händelse och tar sin början någon gång på 1930-talet. Personligen tycker jag fi lmen är väldigt bra och Det sorgliga i denna historia är hur Cecils fru Glory kommer i kläm. Cecil arbetar väldigt ofta och länge samtidigt som hans son åker in och ut ur fängelse för olika spännande. Den är helt klart värd att titt a på. Filmen är gripande och det är hemskt att det faktiskt har varit så här för människor och att det fortfarande lever fördomar kvar om de svarta. SOFIA BERG