Svensk Jakt nr 8

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Innehåll Svensk Jakt Råbocksjakt Svensk Jakt Troféer Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Intervju: Karl Hedin Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Ballistikappar Svensk Jakt Naturligt vis: Fjällämmeln Svensk Jakt Jakthunden Svensk Jakt Duvjakt Svensk Jakt Älgens år Svensk Jakt Fasanjakt Svensk Jakt Viltet efter skottet Svensk Jakt Björntroféer Svensk Jakt Någonstans att jaga Svensk Jakt Duellen Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor VILTVÅRD, FÅ NGST & FÄLLOR Några av de äldsta och mest beprövade slagfällorna är de så kallade Ihjäl-fällorna. De utvecklades av länsjaktvårdare Evald Hellgren på 1980-talet och används än för fångst av mink och mård landet över. Fällan som gör vad den heter TEXT & FOTO BERNT KARLSSON M edan de flesta slagfällor bygger på rått fälleprincipen, där starka vridfjädrar ger slagbygeln erfor derlig kraft, fungerar Ihjäl-fällorna ungefär som gammaldags fallflakar. Det är inte en bygel som svarar för det dödande slaget utan en metallplatta, som i utlösningsögonblicket frigörs från fällans tak och dras nedåt av en stark dragfjäder. Fällan utlöses med trampgiller. Vanliga slagfällor har sin maximala kraft vid avgillringen. Hos Ihjälfällor na är fjäderkraften i utlösningsskedet låg för att sedan öka och nå sitt maximum när metallplattan träffar fångstdjuret. Det hårda trycket kvarstår sedan. Ihjäl-fällorna dödar alltså genom slag mot fångstdjurets kropp. Fällans slag- och tryckkraft kan man få en god uppfattning om, om man utlöser den med en ihoprullad dagstidning som ”klickpatron”. Sedan fällan slagit igen orkar man inte för hand dra ut tidningen. Slagplattans ytan är 120 x 90 millimeter. Den är upphängd i sväng byglar som låser plattan när slagrörelsen stann ar. Plattan trycker ihop en mård eller mink till ungefär 2,5 centi meter, en tryck effekt som dödar djuret direkt utan att skinnet skadas. Började fundera Att Evald Hellgren över huvudtaget började fundera kring det här med fällor hade sin upprinnelse i att man i början av 1980-talet började ifrågasätta en mårdfälla vid namn Holken, som konstruerats av länsjaktvårdare Sture Sjögren i Lycksele. Holken till102 verkades och såldes av Västerbottens läns jaktvårdsförening och var den då kanske mest använda mårdfällan i de egentliga norrlandslänen. Fram för allt var den ”fångstlig”, det vill säga mården gick gärna in i den. Däremot gick det dåligt för Holken, när de så kallade fälltesterna kom i gång. Efter en lagändring 1980 skulle nämligen alla fällor vara testade och godkända för att få användas. Hos mårdfällan Holken bestod bristen i att slaget från slagbygeln träffade fångstdjuret underifrån och var inte alla gånger direkt dödande. Patent 1982 Det stod snart klart att mårdfällan Holken inte skulle godkännas. I det läget började Evald Hellgren, som vid den tiden var verksam i Skellefteå, att grunna på hur ett fullgott ersättnings redskap skulle kunna se ut. Konstruktionen med dragfjädern och slagplattan kom han på mest av en slump. Han utvecklade idén som han fick patent på 1982. Fyra år senare var både mink- och mårdfällan testad och godkänd. De har nummer S11 respektive S12 i Naturvårds verkets förteckning över typgodkända fångstredskap. Ihjäl är egentligen ett samlingsnamn för fyra olika fällor. En med enkel ingång för mård och en med dubbla ingångar för mink. Dessutom finns fällan i nedbantad version för fångst av både råttor och möss, men de två sistnämnda varianterna finns bara på papperet. Det är endast Ihjälmink och Ihjäl-mård som tillverkas och det gör Evald själv i den verkstad han inrett på gården i Östra Örträsk, Lycksele. Materialet i fälltunneln är trä och oljehärdad masonit. Dragfjädern på fällans tak är galvaniserad och skyddas av en plåtkåpa. Ihjäl-mink ska inte betas utan användas i kombination med styroch ledhinder. Tack vare att utlösningsanordningen ligger mer än 30 centimeter från vardera ingångsöppningen behövs inga skyddstunnlar, eftersom fällan själv utgör en skyddstunnel. Ihjäl-mink har använts i flera, stora satsningar för att hålla skärgården minkfri och fällan har lovordats för att den står emot saltvatten så bra. Ihjäl-mård är kortare, bara 53,5 centimeter, och har en ingång och nätgavel. Den är tänkt för trädplacering 1,5 meter över marken och som tillval kan ett sinnrikt trädfäste köpas. Genom att vika upp en del av nätgaveln kan man enkelt placera bete bakom slagmekanismen. Trädfästet har också plats för doftlockmedel, exempelvis en bit torkad fisk. Gillras på samma sätt Båda Ihjäl-fällorna gillras på samma sätt. Man börjar med att lyfta på skyddslocket för dragfjädern och slacka den genom att lyfta upp bygeln i framåt-läge. Sedan lyfter man bort sidogaveln så man kommer åt mekanismen. Med handkraft lyfter man upp slagplattan mot fälltaket och säkrar den med den medföljande säkringsstickan. Därefter spänner man dragfjädern genom att föra bygeln bakåt-nedåt. Gillerstickan ska nu placeras under slagplattan och dess nedre del låsas mot trampplattans framkant. När det är gjort kan säkringspinnen enk elt dras ut och fällan är gillrad och klar för fångst. ‹‹‹ Nr 8 2019 SVENSK JAKT Svensk Jakt Viltvård Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrutning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer