NG Gbg 1
PETTER – VART TRÖTT SEN 98 PETTER FIRAR 25 år som
artist och släpper i samband med det en kompott av nyversioner, b-sidor och osläppta låtar, i form av ett album med namnet Vart trött sen 98. Att vara relevant på den svenska musikhimmelen i 25 år är något som är få förunnat, men Petter är en av dem som har varit ständigt relevant. Han har under åren släppt musik frekvent, så för en sådan produktiv artist borde det finnas ett antal diamanter att välja ut till ett jubileumsalbum. ALBUMET BÖRJAR MED Längesen epilog som haft många olika former under åren och senast trendat bland ungdomarna på Tiktok. I denna version är den mer innerlig och varm och gästas av Simon Superti som höjer låten ytterligare ett snäpp. En annan klassiker från 2013 är Håll om mig med Daniel Adams-Ray. Låten påminner om hur bra Petter är på samarbeten vilket gör att den kommer att hålla minst tio år till. DET FINNS DOCK några spår på albumet som skaver, tråkar ut eller inte känns tillräckligt bra för att hålla standarden att platsa på en jubileumsplatta. Singeln Vinnare & Förlorare med Michaela från tidigare i somras är en av dem. Den lyckas inte fånga in en och budskapet om just vinnare och förlorare känns lite uttjatat. Barolo med David Jassy är också ett av de spår som inte fastnar. Den saknar det lilla extra och faller lätt in i mängden som en generisk festlåt lätt gör. Stockholmsnatt feat. Linn & Freddie Cruger/Red Astaire, Svart sol med Michaela samt Kärleken gästad av Magnus Carlsson höjer albumet och är några av plattans starkaste spår. Men bäst är En kall vinternatt som är en osläppt låt från 2012. Den är mörk och rå, men inte på ett obekvämt sätt, utan på ett ärligt och avklätt sätt som gör att man vill lyssna om och om igen. DEN AVSLUTANDE LÅTEN Drömmar gästas av Thomas Rusiak och Profilen och är en demo från 1997. Den påminner om vart allt började och i synnerhet den briljans som Petter debuterade med och som i sin tur gjorde honom stor. Trots att Vart trött sen 98 har några dalar så finns det övervägande toppar på skivan som bevisar att Petter är värd sin relevans. Man är ju trots allt inte ständigt betydelsefull för den svenska rap- och musikvärlden om man inte har det där lilla extra som Petter bevisligen fortfarande har. GRETA OLSSON MARKUS KRUNEGÅRD – NOKIA & ERICSSON JAG MINNS ATT mina förväntningar på Markus Krunegårds nya album Nokia & Ericsson sänktes när jag fick höra att låtarna skulle vara på finska – och gissningsvis var jag inte den enda som till en början tänkte ”åh nej, inte på finska”. Men faktum är att jag blev positivt överraskad när jag lyssnade igenom de elva spåren, trots att jag knappt förstod ett ord av vad som sjöngs. SOM FILIP OCH Fredrik har pratat om i sin podcast så har Krunegård gjort det svårt för sig genom att för första gången som soloartist ge sig på ett finskspråkigt album, eftersom han är en väletablerad artist i Sverige men inte i Finland. Men nu vill han bredda sin publik till grannlandet i öst. Tidigare har han släppt det finskspråkiga albumet Mämmilärock med bandet Laakso, år 2007. NORRKÖPINGSSONEN, SOM HAR rötter i finska Tornedalen, fick idén till Nokia & Ericsson (en titel som döljer visdomen i de två kulturerna och samtidigt antyder att allt i livet bara är tillfälligt) när han var i Los Angeles för att skriva nya svenska låtar. Plötsligt kom ett mejl från en finsk journalist som gav honom motivation till att istället skriva ett soloalbum på finska – så pass stark motivation att han dessutom tackade nej till möjligheten att skriva låtar till Sam Smiths nya album. NOKIA & ERICSSON innehåller en drös finska indiepop-pärlor, samt en skön 58 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2023 reggaelåt. Vem kunde ana det? Jag menar: Har du någonsin lyssnat på finsk reggae? Och om du har: Gillade du det? Finland och reggae känns som två motpoler. Kallt och mörkt kontra varmt, gött och chill. Men Krunegård lyckas ändå väva samman dessa motpoler riktigt bra i singeln Mä tykään sust, som är en cover av franske Manu Chaos låt Me Gustas Tu. Kanske hjälpte det att arbeta i ett soligt Los Angeles. NÅGRA AV SKIVANS övriga pärlor är Jurmalan terve, Hyvää yötä Pellonkylä, titelspåret Nokia & Ericsson, singeln Maybe/Mayday, rocklåten Suomi - Ruotsi 0-0 och inte minst det melankoliska första singelsläppet Miss Joensuu. Den sistnämnda handlar om kärleken till en kvinna i staden Joensuu vid den ryska gränsen. Låten uppkom, enligt Krunegård själv, av det meningslösa rimmet ”juu juu Miss Joensuu”. Förutom kärlek så berör albumet teman som att acceptera sig själv, skillnader mellan att leva i de två kulturerna, rikedom och skam i sin identitet. NU ÄR FRÅGAN om Krunegård kommer att skriva fler finskspråkiga album, eller kanske försöka bredda sin publik ytterligare genom att släppa låtar på engelska. Det återstår att se, men trots ett lyckat finskt album så hoppas jag att hans nästa verk åter blir på svenska så att man förstår texterna. ANDREAS PETTERSSON