Nordisk Energi 1
Elnät Missriktade styrmedel förvärrar kapacitetsb
risten i elnätet Elektrifi ering av transporter och industriprocesser är en eff ektiv och nödvändig åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser. Men omställningen till ökad eldrift innebär stora utmaningar. Ett problem som måste lösas är hur elbehovet ska tillgodoses när användningen är som högst. Risken fi nns att elbalansen inte går ihop under de kritiska timmarna. Erik Dotzauer, skatte- och styrmedelsexpert på Stockholm Exergi. S vårigheter uppstår om det inte fi nns tillräckligt med produktion eller om begränsningar i elnätet gör att el inte kan överföras till användarna. Det kan också vara så att elanvändningen är omotiverat hög. En lösning är då att undvika att använda el där det fi nns andra hållbara alternativ. I Stockholmsregionen är det kapacitetsbrist i elnätet som skapar problem. Det fi nns en begränsning i hur stor mängd el som Svenska kraftnät kan mata in till centrala Stockholm. Denna inmatning av el tillsammans med den elproduktion som sker lokalt i stadens kraftvärmeverk sätter gränsen för hur mycket el som stockholmarna kan använda. Grafen visar användningen av el i Stockholm under varje timme 2018, som funktion av utomhustemperatur. Av grafen framgår att elanvändningen beror av temperaturen, med högst användning vid kyligt väder. Förvisso används belysning mer under vintern när det är mörkt och kallt, men det är uppvärmning med el som påverkar användningen mest. En eff ektiv åtgärd för att hantera problemet med kapacitetsbrist i Stockholms elnät är att i möjligaste mån undvika uppvärmning med el. Till exempel är det ur den aspekten bättre att värma byggnader med fj ärrvärme än med eldrivna värmepumpar. För att mildra problemet är det önskvärt att de regelverk som driver utvecklingen styr mot att begränsa elanvändningen under kalla vinterdagar. Men så är inte fallet. Regelverken som påverkar bebyggelsen styr mot uppvärmning med el. Boverkets byggregler gynnar värmepumpar framför andra uppvärmningsformer. Detta slår sedan igenom i de frivilliga certifi eringssystemen för byggnader, som till exempel Miljöbyggnad. En styrning som i sin tur förstärks av olika former av ”grön” fi nansiering där det krävs att byggnader certifi eras. Fastighetsägare får större utväxling av skattelättnaden för egenproducerad solel om man 38 Nordisk Energi 3 2020