STT 1
8 STT Vecka 23 onsdag 4 juni 2014 SVENLJUNGA BYGD
EN Tomas Hultstad, entreprenör på Ebbarps torvtäkt, samt Rita Larsson, projektledare på Neova, deltog vid det öppna huset. FOTO: KATARINA JOHANSSON Torvtäkten i Ebbarp visades upp EBBARP På Ebbarps torvtäkt utanför Svenljunga produceras årligen 65 000 kubikmeter torv, och vid säsong arbetar över ett dussin personer här. Trots det är det en anonym verksamhet, som inte många känner till. Det ville företaget Neova ändra på, och bjöd in till ett öppet hus på torvtäkten. – Det är kul att visa för folk hur det fungerar, det är ju en industri, säger Tomas Hultstad, entreprenör på Ebbarps torvtäkt, som vid högsäsong har 12-14 anställda som arbetar med torvskördandet. – Under hösten och vintern är det lite färre, då jobbar vi med iordningställning och utlastning. Intresset för det öppna huset var stort, med en jämn ström av besökare under dagen. – Hittills har här varit runt 150 personer, det är jätteroligt, berättar Rita Larsson, projektledare på Neova, mot slutet av dagen. Bioenergi företaget Neova har ett sextiotal torvtäkter över hela Sverige, från Norrbotten ner till Skåne. Arealen motsvarar totalt cirka 4 700 hektar. – En hel del är naturligtvis koncentrerat till områdetVästra Götaland, Småland och norra Skåne där det finns många mossar. Även norröver finns stora områden med myrmark, som man säger där. I södra Sverige finns de så kallade högmossarna, där torvdjupet ka vara upp till åtta meter, medan djupet i Norrland brukar ligga runt två til två och en halv meter. – Det beror på att det tog längre tid innan inlandsisen drog sig tillbaka i norr. Neova har varit verksamma inom torvbruk i över 30 år, men det är först på senare tid man har börjat visa upp verksamheten vid öppna hus. – Vi vill öka kunskapen om torv och hur ett torvbruk fungerar idag, och då är det oerhört viktigt att vi öppnar upp vår verksamhet. Torven är ju en het fråga, och det finns många fördomar, säger Rita Larsson. – Många tror till exempel inte att torv är ett förnyelsebart bränsle, men det är faktiskt långsamt förnyelsebart. Mossarna växer några millimeter på höjden varje år, men de breder även ut sig allteftersom klimatet blir blötare. – Risken för att torven ska ta slut är liten så länge man inte skördar över tillväxten. och idag produceras endast en bråkdel, säger Rita Larsson. Sverige är ett av världens mest torvtäktstäta länder, med 11 miljoner hektar torvmark, av detta skördar torvförbetstillfällen åt den lokala bygden. Vi vill öka kunskapen om hur ett torvbruk fungerar idag. RITA LARSSON etagen årligen på 0,01 miljoner hektar. – Man ska bruka täkterna på ett långsiktigt och hållbart sätt och det gör man idag. Torv är en fantastisk naturresurs vi har i Sverige. Torvbruket bidrar till att hålla landsbygden levande och genererar också en del arEbbarps torvtäkt består av två mossar, Storemosse och Ebbarpsmosse, med sammanlagt 148 hektar. Den årliga skörden är i medeltal 65 000 kubikmeter. Torvtäkt har bedrivits på området sedan början av 1900-talet. År 2007 startade Neova sin torvproduktion i området, och den lär hålla på i många år till. – Vi söker tillstånd för 25 år, då är fem år avsatta för efterbehandlingsarbete. Men ser vi att det finns mycket torv kvar kan vi söka förlängning. Ur klimathänseende är det bättre att skörda så mycket som möjligt, annars kan det Neova Runt 150 besökare kom till öppen torvtäkt. En tidigare torvtäkt, där det efter avslutad skörd anlagts en våtmark. FOTO: REGINA JÖNSSON, NEOVA AB Företaget: Bioenergiföretaget Neova är Sveriges största torvproducent med verksamhet på 60-tal torvtäkter runt om i landet. Företaget söker kontinuerligt efter nya lämpliga områden, och kommer under hösten att starta en ny torvtäkt på Brostorpsmossen I Svenljunga kommun. Neova har även fått tillstånd att starta en torvtäkt på Grimsås mosse, det beslutet är dock överklagat. Produktion: Totalt under 2013 producerade företaget 1 995 000 kubikmeter torv, fördelat på 1 368 000 kubikmeter energitorv, och 627 000 kubikmeter växttorv. bli läckage av koldioxid och lustgaser. Torvbruket är hårt reglerat ur miljöhänseende, berättar Rita Larsson. – Vattnet vi släpper ut kontrolleras mycket noga, och avvikelser analyseras och förslag till åtgärder upprättas. . Vi ställer också höga interna krav i vårt miljöarbete. Redan innan man startar upp en torvtäkt måste medel avsättas för efterbehandling av marken. Detta för att garantera markägare att man inte bara lämnar ytorna när man har täktat klart. – Beroende på hur det ser ut kan det bli våtmarker, skog, eller öppet vatten. Marken återhämtar sig snabbt, och efterbehandlingen gör att ny flora och fauna kan etablera sig, säger Rita Larsson. KATARINA JOHANSSON katarina@stthuset.com Torv Sverige: 25 procent av landarealen i Sverige består av torvmark, 11 miljoner hektar. Det görSverige till ett av världens mest torvmarkstäta länder. Skörd: Totalt skördar torvföretagen på 0,01 miljoner hektar, alltså en promille. Av de sammanlagt fyra miljoner kubikmeter torv som skördas årligen går tre miljoner kubikmeter till energitorv och en miljon kubikmeter till växtodling och strötorv. Tillväxt: Tillväxten per år är cirka 20 miljoner kubikmeter. På höjden växer mossarna några millimeter varje år, men de breder även ut sig alltmer när klimatet blir blötare.