Svensk Jakt nr 10

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Vildsvinsjakt i Roslagen Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Delta i debatten Skriv en insändare på högst 3 00 0 nerslag och mejla den till: debatt@svenskjakt.se Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren. DEBATT FRÅGAN ? Behöver inte älgar vatten? Länsstyrelserna i landet fattar nu en efter en beslut om nya arealer för älgjaktens områden. Vad som framför allt ändras är att man räknar bort små sjöar och vattendrag. Varför då? Behöver inte älgar vatten? Det stod om detta i Svensk Jakt för snart två år sedan, när en sådan förändring gjordes i Värmland. Jag tänkte inte så mycket på det då, men nu har det drabbat oss i Västerbotten. Detta är ju inte alls bra. Jaktlagen blir tvungna att arrendera dessa arealer i alla fall, annars blir det problem om en älg råkar dö i en sjö (vilket händer ibland). Fördelningen av hur många älgar som ska skjutas på olika områden bli också tokig. På marker kring åar och sjöar får det skjutas mindre och på torra marker får det skjutas mer. Under september och oktober brukar det vara gott om älg kring sjöarna och glest på torra marker. Senare på hösten och på vintern sker dock en förflyttning av älg till torrare marker med mycket tall. Det argument man framför för borträknandet är att vattenareal inte föder några älgar. Men visst har ni också flera gånger sett älgar stå i meterdjupt sjövatten och äta bottenväxter? Dessutom behöver älgar dricka, och vatten är därmed en viktig resurs för älgstammen. I monokultur av tall med nogsamt bortröjda lövträd är det däremot inte så ofta man ser älgar. Förutom under några månader på vintern då det finns älg även där. Är det därför vissa strider för jakt i februari? Vore det inte bättre att skjuta fler älgar där de faktiskt håller till större delen av året? Är det sanktionerat hos LRF att minska avskjutningen i jordbrukslandskapet? Finns det en dold agenda för att älgar ska få skjutas från helikopt er i djup snö? FUNDERSAM MARKÄGARE OCH JÄGARE SVENSK JAKT Nr 10 2020 Skulle du ge bort skottillfället på en guldbock till en kamrat? Vad skulle hända om jägarna strejkade och inte gjorde trafikeftersök? Den frågan ställer debattören i det här inlägget. Martin Westling, Norrköping: – Självklart, man ska glädjas över att andra ska få lyckas med. Jägarna har makten Om jägarna går i strejk ett år eller två blir det en annan ton i debatten. För jägarna behövs, inte minst i dessa tider av urbanisering. Att som jägare eller landsbygdsbo bli hörd i rovdjursdebatten är inte lätt. Men om jägarna i stället för att kämpa i evinnerliga tider utan resultat låter vapenskåpen vara låsta i ett år eller två, eller längre om det behövs, skulle det bli annat ljud i skällan. För vem är det som kommer i ur och skur, natt som dag, när det är problem med vilda djur som SAXAT OM JAKT Legala vapen är inte problemet Regeringen har som del av sina ansträngningar för att hindra gängskjutningarna också skärpt vapenlagstiftningen. Bland annat har man försökt utöka mängden vapen för vilka man måste ha tidsbegränsade licenser, och införa licensplikt för magasin, vilket skulle ha försvårat för landets jägare och sportskyttar, men knapp ast skulle ha minskat dödsskjutningarna. Dessa försök stoppades dock av riksdagen. Det är känt sedan tidigare att en stor del av de vapen som används av kriminella grupperingar i Sverige är illegala vapen insmugglade i landet. I endast 1–2 fall av grov brottslighet per år var vapnet av legalt ursprung när man studerade använda vapen i brott mellan 2000 och 2010. Mattias Lindberg i en gästkrönika i GP 4/8. ställer till med problem eller råkar illa ut i till exempel trafiken? Eftersöksjägare förväntas ställa upp när som helst med duktiga hundar, som ska tränas med livet som insats eftersom jaktmarkerna är fulla av varg. Vildsvinen kommer snart att bli ett jätteproblem. Vilka är det som håller ner antalet duvor, kråkor, gäss, måsar, och annat som ställer till det för stadsbor som breder ut sig utan någon större hänsyn till naturen? Dock krävs sammanhållning. NILS GÖRAN HULTMAN Skillingmark Anders Jagerstam, Anderslöv: – Absolut! Hade mer än gärna hjälpt en jaktkamrat att uppnå en dröm. Delad glädje är dubbel glädje! Andreas Radevik, Storvik: – Ja, det hade jag gjort. Till min son till exempel. Jag har haft turen efter många års jakt att få en guld- och en silverbock samma år. 25 FOTO: MARTIN KÄLLBERG Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Skogsfågeljakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av studsarstockar Svensk Jakt Vildsvinets år Svensk Jakt Bygg en flåbock Svensk Jakt Älgtrofé Svensk Jakt Svenska vapenklassiker Svensk Jakt Krontroféer Svensk Jakt Rådjursjakt Svensk Jakt Från höger- till vänsterskytt Svensk Jakt Förbered mårdfångsten Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Var säker på inskjutningen Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Smakliga folieknyten Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer