Hemma i HSB 1
IFTERNA MATISKT menternas bekostnad” Elnätsavgift
en Allmän prisutveckling 2010 2010 2018 52,6% För rapportens typlägenhet, en trerummare på 67 kvm, är kostnaderna för elnätet nu 35 procent av den totala elkostnaden – och därmed större än både skatt och själva elförbrukningen. 2018 9,0% Förklaring: Elnätsavgifterna har dragit i väg långt över den allmänna prisutvecklingen. Ökningen under perioden 2010–2018 var 52,6 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten, medan den allmänna prisutvecklingen under samma period endast var nio procent. Och precis som i tidigare Holgerssonrapporter är variationen mellan kommuner stor. Luleå har de lägsta taxorna medan Munkedal har de högsta. Under 2018 höjdes priset för el med drygt 20 procent jämfört med 2017. Elpriset består av tre delar – en rörlig elhandelsdel som styrs av tillgång och efterfrågan, en skattedel som bestäms av politiken samt en del med elnätsavgift som regleras av myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei). – Elhandelsdelen har liksom elskatten ökat, vilket har logiska förklaringar. Men att även elnätsavgiften ökar handlar mer om att elnätsjättarna tar ut höga vinster på konsumenternas bekostnad, säger Hans Dahlin. I Sverige domineras elnätssektorn till 60 procent av tre jättar: Vattenfall, Eon och Ellevio (tidigare Fortum). Utöver dessa tre stora finns cirka 150 mindre nätbolag. Elnätssektorn är ett ”naturligt monopol” (utan konkurrens) och prissättningen kontrolleras därför av Energimarknadsinspektionen, via beslut som löper över fyraårsperioder. På senare år har de Hans Dahlin större bolagen dock överklagat besluten och gång på gång vunnit i förvaltnings- och kammarrätten, vilket sedan 2010 har medfört årliga höjningar HEMMA I HSB 1.2019 39 GRANSKNING SÅ MYCKET ÖKAR ELNÄTSAVGIFTERNA