STT 1
Kommunala handlingsprogram inför VAL2014 medföjan
de STT 3 mottagarna hämta upp rösten utanför vallokalen. Vallokaler är i regel öppna kl. 08.00–20.00. Valnämnden kan efter samråd med länsstyrelsen besluta om kortare öppettider. Vallokalen måste minst tre röstmottagare vara närvarande när väljarna röstar. Röstningslokaler Valnämnden ansvarar även för förtidsröstning inom kommunen. En lokal som väljare kan förtidsrösta i kallas röstningslokal. Det kan till exempel vara kommunhuset eller ett bibliotek. Valnämnden ansvarar också för att ordna röstmottagare i röstningslokalerna. Alla röstningslokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Väljare som av någon anledning inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg i en röstningslokal var som helst i landet. Förtidsröstningen börjar 18 dagar före valdagen och pågår fram till valet. För ytterligare service till väljarna finns dessutom minst en röstningslokal i varje kommun som är öppen även på valdagen. På vissa sjukhus och andra vårdinrättningar ordnar valnämnden röstmottagning för de väljare som vill rösta där, till exempel patienter, personal och besökande. Vid förtidsröstning tar röstmottagarna hand om rösterna och skickar dem i speciella fönsterkuvert till valnämnden. Den som röstar i en röstningslokal måste ha röstkort och kunna visa en ID-handling eller på annat sätt styrka sin identitet. Budröstning Att rösta med bud betyder att någon annan än väljaren transporterar rösten till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning, men det är väljaren själv som gör i ordning sin röst. Den som är sjuk, funktionshindrad eller gammal och inte själv kan ta sig till sin vallokal eller en röstningslokal kan rösta med bud. Det krävs särskilt material för att rösta med bud. Det kan beställas hos Valmyndigheten eller kommunen. I materialet finns ett instruktionsblad som visar hur man ska göra. Lantbrevbärare Alla som bor längs en lantbrevbärarlinje kan använda lantbrevbäraren som bud. Lantbrevbäraren har material för budröstning med sig. Ångerröstning Den som röstat i förväg (i Sverige eller från utlandet) kan ångerrösta. Då måste man rösta i vallokalen på valdagen. Rösten i vallokalen blir då godkänd och förtidsrösten förklaras ogiltig. Rösta på parti och person Väljarna röstar på ett parti och kan samtidigt på valsedeln markera vilken kandidat de helst vill se vald. Det kallas att personrösta. Väljaren kan personrösta genom att kryssa för en kandidat. I vissa fall kan väljaren själv nominera en kandidat genom att skriva ett namn på valsedeln. Mandatfördelning När länsstyrelsen räknat klart alla röster kan mandatfördelningen mellan partierna börja. Mandat För att valresultatet så nära som möjligt ska bli proportionellt finns vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige utjämningsmandat. Först fördelas de fasta mandaten och sedan utjämningsmandaten. Ett parti som inte fått något fast mandat kan ändå få utjämningsmandat. Vid val till kommunfullmäktige finns bara fasta mandat. För val till kommun- och landstingsfullmäktige beslutar kommun- respektive landstingsfullmäktige om det totalt antal mandat som ska tillsättas. Spärrar för partier För att få delta i mandatfördelningen vid riksdagsvalet måste ett parti ha fått minst fyra procent av antalet giltiga röster i hela landet. Om ett parti vid riksdagsval fått minst tolv procent av rösterna i en valkrets får partiet delta i fördelningen av de fasta mandaten i den valkretsen. Vid landstingsfullmäktigvalet måste ett parti ha fått minst tre procent av de giltiga rösterna i hela landstinget för att få delta i mandatfördelningen. Vid kommunfullmäktigval finns ingen spärr. Riksdagsval När de fasta mandaten fördelats summeras antalet fasta mandat från alla valkretsar för varje parti (totalt 310 mandat). För att fördela utjämningsmandaten görs därefter en mandatfördelning med partiernas röstetal i hela landet som underlag. Denna gång fördelas 349 mandat och hela landet räknas som en valkrets. Resultaten av de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler mandat vid fördelningen med hela landet som en valkrets har partiet rätt till utjämningsmandat. Ett parti får utjämningsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av de fasta mandaten. Om ett parti inte fått fasta mandat i alla valkretsar används partiets röstetal som jämförelsetal i de valkretsar där partiet ännu inte fått mandat, när utjämningsmandaten fördelas. Om ett parti får fler mandat vid summeringen av valkretsmandat än vid fördelningen med hela landet som en valkrets får det ändå behålla valkretsmandatet. Det betyder att det blir ett utjämningsmandat mindre att dela ut. Val till landstingsfullmäktige I landstingsfullmäktige är 9/10 av mandaten fasta mandat och 1/10 utjämningsmandat. Mandaten fördelas på samma sätt som i riksdagsvalet. Först fördelas de fasta mandaten i varje valkrets. Därefter görs en fördelning av antalet mandat för varje valkrets har tidigare fastställts av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen kan liknas vid kommunens regering En kommun styrs av demokratiskt valda politiker. Det är politikerna i kommunfullmäktige som tar beslut om till exempel kommunens budget varje år och i andra övergripande frågor. Det finns också ett antal facknämnder som tar beslut i frågor som berör olika verksamhetsområden. Kommunstyrelsen är både facknämnd och en nämnd som tar sig an alla frågor som ska vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutandeorgan, som fastställer budget och även i övrigt mål, ramar och riktlinjer för nämndernas verksamhet. Politikerna i fullmäktige är de enda som har valts direkt av kommuninvånarna. Fullmäktige har därför en särskilt tydlig roll att företräda väljarna och vara en länk mellan allmänheten och de ansvariga facknämnderna. Kommunstyrelsen, ”kommunens regering” ansvarar för ledning och samordning av den kommunala verksamheten och ska enligt kommunallagen, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på utveckling och ekonomisk ställning. Kommunstyrelsen ska också alltid bereda de ärenden som ska behandlas av kommunfullmäktige. Mer information På Valmyndighetens webbplats www.val.se finns mer att läsa om val och folkomröstningar. Där finns bland annat • instruktioner för hur ett landstingets samtliga mandat med partiernas röstetal i hela landstinget som grund. Därmed kan man bestämma vilka partier som har rätt till utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas efter samma regler som vid riksdagsvalet. Val till kommunfullmäktige Vid val till kommunfullmäktige är alla mandat fasta och parti anmäler registrering av partibeteckning och • räkneexempel på mandatfördelningen mellan partier och hur ledamöter och ersättare utses. Materialet går också att beställa från Valmyndigheten. KÄLLOR: www.val.se www.svenljunga.se www.tranemo.se www.ulricehamn.se Resultatet av av VAL 2014 edovisar v 014 redovisar vii i STT, vecka 38. Tranemo kommun 2010 samtliga 9 distrikt Valdeltagande 83,27% Ulricehamns kommun 2010 samtliga 13 distrikt Valdeltagande 82,68% Partiernas egna KOMMUNALA HANDLINGSPROGRAM Vi har erbjudit samtliga partier som ställer upp i kommunvalen i Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn att presentera sitt kommunpolitiska program i denna valbilaga. Centerpartiet 4 >> Folkpartiet 5 >> Kristdemokraterna 6 >> Miljöpartiet 7 >> Moderaterna 8 >> Socialdemokraterna 9 >> Landsbygdspartiet Oberoende 10 >> Nya Ulricehamn 10 >> Vänsterpartiet 11 >> M Procent 7 6 C 18,85 22,85 8 11 FP 4,84 2 2 KD 4,21 2 2 S 35,79 13 V 3,16 1 MP 4,09 2 SD 5,60 2 ÖVR 0,62 M Procent Antal röster 1407 1706 361 314 2672 236 305 418 46 Mandat Mandat 2006 14 1 0 1 Mandat 21,33 Antal röster 3106 11 Mandat 2006 9 C 20,57 FP 7,16 4 11 3 KD 5,99 3 S 27,30 13 V 4,02 2 4 14 2 MP 6,03 3 2 SD 6,43 3 1 SPI 1,12 0 3 ÖVR 0,05 2995 1043 872 3975 585 878 936 163 7 10