Energigas 1
Nyttodjur. Gödsel från lantgårdar skulle kunna ut
nyttjas bättre och öka biogasproduktionen. Alliansregeringen föreslog i fjol ett gödselgasstöd för biogasproduktion från gödsel. – Gödselgasstödet slår framförallt igenom i ekonomin för gårdsanläggningar och är inte lika gynnsamt för stora biogasanläggningar som inte rötar så mycket gödsel, säger Stefan Dahlgren, projektledare på WSP. Samtidigt innehåller det föreslagna gödselgasstödet ett takbelopp vilket innebär att stora anläggningar inte får ett så stort del av stödet. Prispremier för ny teknik Förutom fortsatt skattebefrielse och gödselgasstöd kan ett annat sätt att skynda på utvecklingen vara att ge prispremier till anläggningar som utvecklar ny teknik, till exempel inom termisk förgasning av skogsavfall. – De behöver verkligen stöd, på kort och lång sikt. Både för att våga ta investeringarna och komma i gång med den nya tekniken. Men också för att veta vad det är som gäller framöver, säger Anna Liljeblad, projektledare på WSP. Två av de förgasningsprojekt som tvekar att ta steget är Göteborg Energis Gobigas och Eons Bio2G. Gobigas har byggt en demonstrationsanläggning som just nu startas upp och har garanterats drygt 58 miljoner euro ur EU-fonden NER300 om man sedan går vidare och bygger en fullskaleanläggning. Eon:s anläggning Bio2G fi nns ännu bara på ritbordet. Men den har ändå utlovats 203 miljoner euro från NER300 i ett femårigt produktionsstöd när driften av Skåneanläggningen väl är i gång. 22 ENERGIGAS NR 4 2014 Fakta: Gödselgasstöd Ett statligt stöd som kan sökas av dem som producerar biogas från gödsel. Maxbeloppet som betalas ut av Jordbruksverket är 20 öre/kWh, men eftersom det fi nns ett takbelopp beror summan på hur många som söker. Bedrivs som ett tioårigt projekt och har ännu inte godkänts av EU-kommissionen. Ändå tvekas det in i det längsta. I mitten av oktober beslutades om två års uppskov med att fatta investeringsbeslut till år 2018. Bio2G är tänkt att bli en fullskaleanläggning som årligen ska kunna producera 1,6 TWh fordons-bränsle, det vill säga dubbelt så mycket som i dag förbrukas vid landets fordonsgasstationer. Anläggningen är beräknad att kosta 500 miljoner euro, varav EU--stödet alltså skulle utgöra 40 procent. – Det gör att det skulle se bra ut de första fem åren. Men vad vi oroar oss för är vad som händer sedan. Kommer vi då att ha en fordonsgasmarknad och hur stor kommer den i så fall att vara? frågar sig projektchefen Björn Fredriksson Möller. Teknikneutralt stöd Även på Lantbrukarnas riksförbund (LRF) sitter man i dessa dagar och stirrar in i bränslepolitikens kristallkula. – Vi har höga förväntningar på den röd-gröna regeringen. Inte minst Socialdemokraterna har ju talat om det gröna guldet, konstaterar Björn Leifl and, LRF:s energipolitiske expert. Han efterfrågar ett långsiktigt och teknikneutralt stöd för biobränslena. – Ibland kan det också vara motiverat med ett riktat stöd, som med klimpbidragen och investeringsstöden till biogasanläggningar. De har gjort stor nytta, säger han. Uppskalning behövs Däremot betvivlar han att den förra regeringens gödselgasstöd kommer att ha någon större effekt. – Energimyndighetens ursprungliga förslag på 20 öre per kilowattimme har potential att fördubbla dagens biogasproduktion. Tyvärr har det stötts och blötts alldeles för länge. I slutändan blev det bara en pilot, en pott med pengar som de sökande får dela på. Satsningen är välkommen, men behöver skalas upp för att främja nytillkommande produktion, säger Björn Leifl and. Även han förespråkar en prispremie för nya produktionsanläggningar, som skulle kunna bekostas av en höjd skatt på fossila drivmedel. Men i detta fi nns också en fara. – Om vi ska öka uttaget av biomassa från skog och jordbruk för att tillverka biobränslen, gäller det att vara försiktig med olika transportskatter. Det gäller att utforma styrmedlen så att de tillåter en fortsatt lönsamhet, säger Björn Leifl and. JAN MALMBORG V