Nöjesnytt Malmö 1
Du har dessutom Queens välsignelse till att göra
det här? – Ja, jag är ju en del av We Will Rock You-familjen, så att säga. Dessutom tycker jag nog att jag har paid my dues så att jag har rätt att sjunga de här låtarna med stolthet (skratt). Har du någon åsikt om Paul Rodgers- och Adam Lambertkonstellationerna av Queen? – Jag tycker inte det klickade riktigt med Paul Rodgers, även om jag lyssnat en del på den plattan. Adam Lambert har jag faktiskt inte hört med Queen, men rent teoretiskt borde det funka skitbra. Han är en grym sångare och dessutom tror jag de här låtarna behöver en primadonna längst fram på scenen (skratt). Ok, vi gör ett litet test. Jag listar mina fem Queen-favoriter, så får vi se hur många som är med i Champions of Rock? –Shoot. Seven Seas of Rhye? – Självklart! Det är en av mina favoriter också. Killer Queen? – Japp. Sheer Heart Attack? – Nej, den är faktiskt inte med. Än, är bäst att tillägga. Vi kanske lägger till den, trots allt (skratt). Who Wants To Live Forever? – Absolut. Headlong? – Hmm, nej. Vi hade med den på förra turnén, men har valt bort den i år. Om du skulle lista dina fem favoriter då? – Då blir det nog, i alla fall just idag, Too Much Love Will Kill You, These Are The Days of Our Lives, Seven Seas of Rhye, Now I’m Here och…ja, Bohemian Rhapsody är svår att komma undan faktiskt. Vilket upplägg har en Champions of Rock-konsert? – Det är just en rockkonsert och har ingenting med musikalen att göra egentligen när det gäller upplägg. Det kommer att bli en del mellansnack och lite kuriosa om låtarna och så där, och jag försöker hålla det ganska personligt. Vad händer i övrigt i Peter Johansson karriär? – Jag har en duo ihop med Bruno Mitsogiannis, som jag spelade ihop med i Footloose. Vi har kört lite shower under hösten och kommer att fortsätta med det i början av nästa år. Han och jag har också ett band på gång, där vi gör originalmusik. Jag är ju en sucker för stämsång och vi kommer att satsa på att göra något åt Eagles- och Crosby, Stills, Nash & Young-hållet. Jag tror att det är något sådant som behövs i dagens musikklimat. ■ TEXT: OLA KARLSSON FOTO: MAGNUS ROUDÉN, PÄR LÖFVENIUS