Cirkulera 1
Cirkulera Ledaren
Cirkulera Nyheter
Cirkulera Miljöministern vill se tuffare tag
Cirkulera Lär känna sopbilschauffören
Cirkulera Eleverna kollar in Återbruket
UNGA TEXT: ANNA BJÖRE Oron för klimatet hanteras
olika Vad känner dagens ungdomar inför klimathotet? Maria Ojala är forskare på Örebro Universitet. –Skolan har en viktig roll och inte bara kunskapsmässigt, säger hon. H Maria Ojala, forskare on har gjort flera olika studier över ungdomars förhållningssätt till klimatförändringarna. Barn och ungdomar från 11-12 årsåldern och upp i tonåren har deltagit och hon är i färd med en ny studie som inte är publicerad ännu. –Vi vet att unga oroar sig för klimatfrågan men de är för den skull inte nödvändigtvis mer miljömedvetna än vad äldre i samhället är. Det beror på vilken generation man tillhör. De som är födda på 1970-talet, till exempel, kan vara mer miljömedvetna än sina barn, säger Maria Ojala. Vad som däremot står klart är att de unga oroar sig mer för klimatfrågan än vad vuxna gör. Hur de unga sedan hanterar sin oro är olika. Maria Ojala har sett tre olika huvudstrategier. – Oavsett hur, så är det viktigt att ungdomarna får prata om sina känslor och om de här existentiella frågorna. Skolan spelar stor roll, och inte bara genom att sprida kunskap utan även genom att öppna för diskussioner. Barn och unga behöver få kommunicera med äldre om det som de är oroliga för. Hon menar att känslan av hopp är viktig. Då kan man bli en aktiv medborgare som agerar på ett sätt som är positivt för miljön och en själv. Genom att exempelvis inte åka lika mycket bil utan gå eller cykla istället, och välja mat som inte är så processad. – Det ger även hälsoeffekter för individen, man mår bättre. Det är inte bara politikerna som påverkar, det går att agera underifrån. Ju fler som gör det, desto mer hopp ger det. Sociala medier – kan de ha en roll här? –Bilden är splittrad. Det finns studier som visar att unga håller rätt sofistikerade diskussioner om klimatet över sociala medier medan andra visar att det mest är de som redan är intresserade av politiska och samhällsfrågor som engagerar sig över nätet. ” Vi vet att unga oroar sig för klimatfrågan men de är för den skull inte nödvändigtvis mer miljömedvetna än vad äldre i samhället är.” 12 3 De som tänker bort det Vissa väljer att distansera sig och säga att det inte berör dem vad som händer med klimatet. Det är vanligare att göra så bland killar än bland tjejer. Eller så är man orolig men väljer att koppla bort det och göra något annat istället. Stänga av teven när det handlar om klimatet, till exempel. Den här gruppen känner inte att de kan påverka själva och de är inte så engagerade. De problemfokuserade Här är de ungdomar som tagit till sig problemet och väljer att försöka påverka själva. De agerar inte i grupp utan gör saker själva. ker själälvav . De känner att de har en tung börda att axla. Vad n kan jag göra själv i min vardag som är bra för klimatet – så tänker de. Var kan jag hitta information? De är ofta tjejer och de kan till exempel cykla till skolan istället för att föräldrarna ska skjutsa med bilen. De meningsfokuserade Tredje gruppen är de ungdomar som är oroliga men ändå tror att det går att göra något åt situationen. De känner att de kan påverka själva, de agerar och de mår bra av det. De har hopp och känner att det finns lösningar på klimatfrågan. Den här gruppen består av lika stor del killar som tjejer. Genom att vända på perspektivet försöker de hitta lösningar. Människan har ju löst svåra problem tidigare i historien så därför ska det gå nu också, så resonerar de. En undergrupp av de meningsfokuserade har stor tilltro till att olika aktörer i samhället ska klara att lösa problemen. Det kan vara vuxenvärlden i stort, politiker, företag och olika tekniska lösningar. CIRKULERA #3 2017 STRATEGIER HOS UNGA
Cirkulera Västerås främjar Botswanas miljö
Cirkulera Vi gör ett besök i äppelmusteriet
Cirkulera Sorteringsmissarna – så undviker du dem