STT 1
14 STT Vecka 48 onsdag 30 november 2016 SVENLJUNG
A BYGDEN UPPSKATTAD UTBILDNING På Lärcentrum i Svenljunga har människor med olika bakgrund och erfarenheter gått antingen den tre terminer långa Vård- och omsorgsutbildningen eller enstaka kurser. STT skriver här om utbildningen och berättelser från några av de elever som gått den. Arbetskamraterna Anna Andersson och Carolina Carlsson har båda gått på Lärcentrum. Anna har gått vård- och omsorgsutbildningen, medan Carolina gått handledarutbildningen för att komplettera sin tidigare utbildning. REDO FÖR ARBETSLIVET. Elever och lärare på den tre terminer långa vård- och omsorgsutbildningen. som nu går mot sitt slut. FOTO: KATARINA JOHANSSON Valeria Pakai, enhetschef för fyra LSS-boenden i Svenljunga, tillsammans med Murielle Bringefält, som just skrivit på för ett vikariat på LSS. Här får alla elever jobb efter utbildningen SVENLJUNGA Eleverna på vård- och omsorgs utbildningen på Lärcentrum i Svenljunga är snart redo att ge sig ut i arbetslivet. Alla med jobb som väntar. Vårterminen 2017 startar en ny omgång av utbildningen. – Det är en förmån att ha en utbildning lokalt, som fyller ett stort behov av vårdpersonal, säger Lars Bengtsson, rektor på Lärcentrum. Pia Hagrenius, studie- och yrkesvägledare, håller med. – Vi vill ju att våra invånare ska kunna få jobb där de bor, och eftersom vården är ett bristyrke är det lätt att få jobb efter utbildningen. Nu har Svenljunga fått kvalitetsstämpeln Vård- och omsorgscollege. – Det innebär att vi lever upp till de kriterier som ställts upp av afack, utbildningar och arbetsgivare i Boråsregionen. Om man går den utbildningen blir man anställningsbar i alla kommuner i regionen, säger Lars Bengtsson. Sista ansökningsdatum för utbildningen som startar till våren är den 5 december. Redan har man fått in många ansökningar, men man välkomnar fler att söka. I dagarna går eleverna på den nuvarande utbildningen ut i arbetslivet. Alla med någon form av anställning. – Det börjar komma många fasta tjänster nu, säger Lisbeth Larsson, som tillsammans med Liselott Ejervall Davidsson är klassens lärare. En av dem som fått arbete, just den dag intervjun görs, är Murielle Bringefält. Hon har läst kurserna specialpedagogik och hälsopedagogik, och planerar att gå resten av utbildningen i nästa omgång. – Jag har jobbat inom LSS under sommaren, där jag haft en av mina praktiker, och idag skrev jag på som vikarie, säger hon. Murielle kommer från Elfenbens kusten, och har bott i Sverige i snart tre år. Hennes stora intresse är dans, något hon har god nytta av i arbetet. – Det använde jag mig av under praktiken, jag lär dem danser, och de lär mig svenska danser, det är väldigt roligt! Det var Valeria Pakai som anställde Murielle, efter att hon praktiserat på ett av de fyra LSS-boenden Valeria är enhetschef för. Valeria tycker att samarbetet med Lärcentrum fungerar mycket bra. – Vi har i stort sett anställt alla våra praktikanter. Praktik är ett väldigt bra sätt att introducera, och se om det stämmer. Det är lärarna Liselott och Lisbeth som väljer ut praktikplatser åt sina elever. – De är otroligt duktiga på att matcha, det underlättar mycket för oss att vi får rätt personer för våra verksamheter. Inom LSS är det viktigt att brukarna får möta människor med olika bakgrund, anser Valeria. – Det är viktigt med mångfald, vi lever ju i ett mångkulturellt samhälle. En mix av unga och äldre medarbetare, samt fler killar i yrket, är andra recept på en bra sammansatt personalgrupp. – Vi eftersträvar en bra blandning, inte bara för de boende utan för att det blir en annan kultur på arbetsplatsen. Två av dem som redan hade jobb före utbildningen är Anna Andersson och Carolina Carlsson, som är arbetskamrater på Klockaregården i Svenljunga. Anna har nu gått vård- och omsorgsutbildningen, medan Carolina gått handledarutbildningen. – Det här är en av de bästa saker jag har gjort, säger Anna, som tog ett snabbt beslut om att söka till utbildningen. – På måndagen tänkte jag att jag skulle söka, och på tisdagen gick jag och skrev in mig. Anna kommer nu att gå tillbaka till sin arbetsplats. Hon tycker utbildningen gett henne mycket. – Man lär sig mycket, både om sig själv och om varför andra gör som de gör, säger hon. Carolina har gått handledarutbildningen, något hon kunnat göra parallellt med arbetet som undersköterska, i och med att kursen omfattat en dag i veckan under en termin. Att hon valde att gå utbildningen beror på att den kursen inte ingick på den tiden hon läste till undersköterska . – Jag har ändå tagit hand om många elever, så det kändes viktigt att ha utbildningen. Det har varit jätteroligt, och jag har märkt att mycket av det vi lärt oss är sådant vi redan gör. – Vi har haft ganska många som gått handledarutbildningen, det ger en kvalitetshöjning för arbetsplatsen. Och nu kan de handleda våra elever när de kommer ut på praktik, säger Liselott och Lisbeth.. KATARINA JOHANSSON katarina@stthuset.com SVENLJUNGA Rickard Isaksson och Mike Luoto var de enda killarna på vård- och omsorgsutbildningen denna gång. De hoppas att fler ska vilja välja yrket. – Det behövs fler killar inom vården. Jag tror vi är lite annorlunda, och det verkar vara uppskattat, säger Rickard Isaksson. Rickard Isaksson och Mike Luoto tycker att det behövs fler killar i vården. FOTO: KATARINA JOHANSSON Rickard har bland annat gjort praktik på SÄS i Skene. Han kände sig väl mottagen där, och skulle kunna tänka sig ett jobb på sjukhus. – Jag är intresserad av både sjukhusmiljö och LSS, så jag får se vad det blir. Mike Luoto bytte helt bana i livet när han valde vård- och omsorgsutbildningen. – Jag har tidigare sålt ele k - tronik på NetonNet. Ett so m mar jobb på ett äldreboende när jag var 16 fastnade hos berättar Mike Luoto. Bytet av yrke kom istället nu, och det har han inte ångrat. Ett sommarjobb på äldreboende fastnade hos mig. MIKE LUOTO mig – men då hade jag redan kommit in på industri teknisk utbildning och ville inte byta, – När jag började ville jag bara läsa till undersköterska, men sedan växte intresset. Mike siktar nu på att studera till sjuksköterska, och har därför läst till ämnen för att få högskolebehörighet. något som inneburit en intensiv tid. – Denna terminen har jag läst 1 200 poäng. Och om man betänker att de tre terminerna på utbildningen omfattar sammanlagt 1 550 poäng kan man förstå att det har varit tufft. – Det har varit lite mycket ibland, men man får bita ihop! Arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut mot hans tidigare bransch, berättar han. – När vi på NetonNet hade ute tjänster kunde vi ha 1 000 sökande, här är det mer: ”När kan du börja?” KATARINA JOHANSSON