STT 1
STT Vecka 48 onsdag 30 november 2016 9 Vill hjälp
a textilföretagen att producera svenskt SJUHÄRAD/BORÅS Efterfrågan på att producera textil hemma i Sverige har ökat. Många är telefonsamtalen som Modeinkubatorn i Borås får om var man hittar producenterna. Nu har de gjort en katalog över Sjuhärads textilföretag. Än märks den textila traditionen i Sjuhärad. Katalogen som Modeinkubatorn har sammanställt och låtit trycka är välmatad med företag från hela Sjuhärad. Något liknande register har inte funnits sedan teko-krisen på 1970-talet. En lika tjock katalog någon annanstans i Sverige? Nej, det tror de inte de skulle få ihop. Och efterfrågan på att tillverka på hemmaplan bara ökar. –Vi tryckte 200 kataloger men de har nästan tagit slut, säger Gesica Tawakkoli Gunmalm, ansvarig för Modeinkubatorn i Borås. Modeinkubatorn som startade 2011, har gått från att vara projekt till ett affärsområde inom Inkubatorn i Borås. Här kan nystartade modeföretag få hjälp på olika sätt. Behovet finns med Textilhögskolans uppåt 700 studenter vägg i vägg på Textile Fashion Center. Gesica och hennes kollega Emma Ivarsson, projektledare, får även vara rådgivare till företag utanför inkubatorn. Telefonsamtalen med förfrågan om hur man hittar producenter kommer dagligen. – Vi kan ju bara visa vilka producenter som finns. Relationerna får företagen skapa själva, säger Gesica Tawalokki Gunmalm. Det finns många fördelar med att producera svenskt. För att det är hållbart, lättare att producera i små volymer, man talar samma språk och det går snabbare att få hem produkten. – En del unga företag har inte förståelsen för hur det fungerar i produktionen eller kunskapen om hur man hittar producenterna, säger Emma Ivarsson. Detta är ett par av anledningarna till att Modeinkubatorn samlat textilindu strin i en katalog, både digitalt i en pdf och på papper. Textilbranschen i Sverige är ingen stor bransch. Och Sjuhäradsregionen behåller fortfarande sin ställning med hög koncentration av tillverkningsföretag. – Vi ville lyfta fram den textilindustri som finns kvar, så att inte även den försvinner. Textilföretagen idag är väldigt duktiga. De vet, de kan, de har kontakter. De har breddat sig och är ofta såväl leverantörer och distributörer som agenter och producenter, i ett och samma företag, säger Emma Ivarsson. Registret är fyllt med många olika företag inom branschen. Allt tillverkas inte här, knapp- och dragkedjor tillverkas till exempel i Kina, men företaget finns här. – Vi har själva fått leta med ljus och lykta. Många producenter har äldre ägare, som ”Relationerna får företagen skapa själva.” GESICA TAWALOKKI GUNMALM En katalog för att hitta Sjuhärads textilindustri. Det har Emma Ivarsson, projektledare (till vänster), och Gesica Tawakkoli Gunmalm, ansvarig för Modeinkubatorn i Borås gjort. I framtiden kommer även en sökbar digital variant att finnas. kanske inte tycker de behöver synas med hemsida på nätet, säger Emma Ivarsson. Till sin hjälp har de tagit näringslivscheferna på orterna runt om i Sjuhärad. – Om något företag saknas i registret är det bara att höra av sig så uppdaterar vi, säger Gesica Tawalokki Gunmalm. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com FOTNOT: Katalogen uppdateras med jämna mellanrum. Eftersom de redan börjar sina så är en ny tryckning på gång. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG Modeinkubatorn Anställda: Gesica Tawakkoli Gunmalm och Emma Ivarsson. Gesica är produktut vecklare utbildad vid London College of Fashion. Hon har arbetat i London några år, har drivit agentur för små modemärken i Göteborg . Emma är textilekonom, har arbetat i Stockholm på H&M som inköpare, och på andra modebolag. Har drivit eget i Göteborg och arbetat med bolag som Acne, Why Red, och Rodebjer. Sjuhärads textilindustri samlad i en katalog. Antal företag som får hjälp: Har hand om 15 företag i taget. Krav: Tar in företag som hunnit testa produktion och vet vart de är på väg. Då ser man bästa resultat och processen blir inte så lång. Finansieras av: Är ett affärsområde under Inkubatorn och finansieras av Högskolan i Borås, Västra Götalandsregionen och Borås stad. Vid olika projekt tas andra finansiärer in. Katalogen med producenter finansieras med hjälp av Sjuhärads kommunalförbund, Västra Götalands regionen och Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Spanar på framtidens textilindustri FRAMTIDEN Som rådgivare på Modeinkubatorn jobbar de även med frågan om hur textiltillverkning ska se ut i framtiden. Hur ska den ”nya affären” se ut inom modeindustrin? –Vi behöver hjälpa företag att möta den framtiden, säger Emma Ivarsson. Då handlar det om affärsmodeller som kanske inte är lönsamma ännu, idag, men som kan bli det i framtiden. Trenden är att många tar hem produktionen, om än inte till Sverige så till Europa. –I Kina växer den inhemska marknaden, och de är kanske inte så intresserade eller har möjlighet i framtiden att producera till oss i Västvärlden, säger Gesica Tawalokki Gunmalm. Idag vill även större modeföretag producera svenskt. –Delvis är det en kostnadsfråga att producera svenskt. Det kostar kanske två-tre gånger så mycket att tillverka här, men i slutänden kan det ändå bli samma kostnad som att producera utomlands, säger Emma Ivarsson. Idag sker en stor överproduktion inom modeindustrin. Det är inte hållbart att bränna upp kollektioner. I framtiden behöver tillverkningen kunna möta en faktor som att bomullen håller på att ta slut, och behovet att få ett cirkulärt flöde, att få kläder som kasseras, både på grund av överproduktion och som slängs av konsumenter, in i produktionen igen. – Även större företag som till exempel Lindex funderar över hur de kan ta tillbaka kollektioner som inte sålt så bra, och uppgradera till något nytt, säger Gesica Tawalokki Gunmalm. Förr tog man vara på kläder på ett helt annat sätt. –Det här med slit och släng har bara pågått i kanske 2030 år, sedan 1980-talet. Förr bytte man kragar när skjortan slitits ut. I framtiden kanske man kommer att kunna färga om kläder. Få hjälp med att redesigna sina jeans. Sådant är dyrt idag men hur ser det ut i framtiden? Kanske görs det i kommunal regi, funderar Emma Ivarsson. Andra tankar är hur utvecklingen inom kläder kan gå samma väg som annat som vi inte äger själva idag. – Hur kommer de nya generationerna att hantera sin textil? Idag äger de unga inte sin musik, kanske inte heller bilen. Det kommer att bli en större flexibilitet. Kanske kan man ha ett lånebiblio tek med kläder? Modeinkubatorn samarbetar även med Smart Textiles som är en egen organisation på Textile Fashion Center. – Hur kan smarta textilier användas i arbetet med kläder? ANN SOFIE WAHLBERG