GLAS 1
Jonas Ericsson Camilla Sonnetheil Christina Stålh
andske än treglasen. Och att järnfritt glas ytterligare förhöjde intrycket. Som representant för glasleverantören kan det nya atriet beskrivas som sin egen ”Louvrenpyramid”. Järnfritt glas utvecklades från början till glaspyramiderna utanför Louvren, och den här applikationen är relativt lik. Det har varit svårt att riktigt begripa tjusningen med järnfritt glas i fasader då bakgrunden alltid är så mörk. Men i det här atriet med sin höga dagsljusfaktor, där man ser igenom flera lager av fasad samtidigt, bidrar det järnfria substratet till en unik klarhet. Det är också spännande att jämföra gamla och nya solskyddsglas, man får en bra möjlighet i Frösundavik. Restaurangen är nämligen glasad med 8 mllimeters rökfärgat glas för att lösa bländningsproblematiken mot sjön. Glasen ser helt svarta ut, men bromsar inte solvärmelasten bättre än glasen i atriet. Obegripligt billigt Det behövdes också ett nytt aluminiumsystem med samma indelningar och utseende som det befintliga, stålstommen skulle bevaras. Scandifront utsågs att utföra jobbet och Jonas Ericsson tog på sig arbetet med Anders Jämtfjäll som beställarrepresentant. Även Jonas arbetade på GlasLindberg när byggnaden uruppfördes. Han minns att Alumin var obegripligt billiga och antog att felaktiga kalkyler låg bakom det enkla och okända system som installerats, Arne Hansson var ju agent för Hueck och brukade bygga i det systemet. Här kommer så Leo in i bilden igen. Precis som förra gången upphandlades glasen i ett slags partnering mellan Scandifront och Deventa. Tiderna har förändrats så nu var det härdat ytterglas och laminerat innerglas som gällde. Glasförädlaren ligger i Tartu, Estland. Klart på tretton månader I mars 2020 var man så redo att påbörja arbetet. Precis när pandemin bröt ut på allvar. — Vi satt med fingret på avtryckaren. Vi satte ner foten och körde, med option på att blåsa av alltihop, säger Björn Lindahl på Mengus. Det visade sig vara rätt beslut, det gick att slutföra hela renoveringen på 13 månader med full aktivitet i huset. — Skyddställningar var väldigt viktiga, och det blir ju bullerstörningar också. Men allt hemarbete gjorde att det var lättare att få plats, hyresgästerna är multinationella företag och dessa hade väldigt strikta regler för hemarbete, påpekar Björn. I oktober var Jan Carlzon och arkitekten Niels Torp tillbaka och hälsade på Gate:01 Frösundavik tillsammans med Björn Lindahl. Niels kunde inte se någon direkt skillnad på vare sig glas eller aluminiumsystem, vilket är det bästa betyget. Spännande framtid Här tar artikeln om ett lyckat projekt normalt sett slut. Men tiderna förändras och vi behöver utforska klimatavtrycket i ombyggnaden: Gate:01 Frösundavik Glaset ska krossas varsamt De gamla isolerglasen har tagits omhand på ett för Sverige helt unikt sätt. Idén kom upp om att återvinna det gamla glaset så som gjordes vid renoveringen av Ikea, Kungens Kurva. Tankarna föll i god jord hos såväl Deventa som Scandifront och Mengus. Och framför allt hos RagnSells, nyckelspelaren som skulle ta isolerglas från Frösundavik och leverera glasråvara till SaintGobains floatverk i Torgau, Tyskland. — Projektet var svårt men väldigt lärorikt. Vi var en bit in i arbetet när SaintGobain informerade om att glasen måste tas ner hela och krossas varsamt. Annars kontamineras glasmassan av stål eller aluminiumsmulor som bryts loss från distansprofilerna, berättar Camilla Sonnetheil på RagnSells. Projektet gav nära 50 ton planglas och blev ett viktigt steg på vägen mot att RagnSells beslutade att investera i rätt utrustning för planglasåtervinning. Cirkulär framtid för glasbranschen — RagnSells kommer att köra ut tomstativ till rivnings eller renoveringsobjekt och hämta in hela glas för tillverkning av planglasråvara endofwaste. Sand för planglastillverkning är en ändlig resurs. ”Peak sand” närmar sig och vi ser det här som en långsiktig investering i en allt viktigare råvara. Med hjälp av Christina Stålhandske på Glass4Future sätter vi upp en hel produktionslinje med SaintGobain som kund, upplyser Camilla. Den här artikeln vill med en kronologisk berättelse visa att vägen mot en cirkulär framtid faktiskt kan bära och att det operativa och inbyggda koldioxidavtrycket kan gå hand i hand mot noll. RagnSells samlar redan nu in fönster och isolerglas på utvalda platser för att ha något att hugga in på när produktionslinjen står klar senare i år. Du som läsare uppmanas att tänka över om inte du själv är inblandad i ett projekt där det gamla planglaset kan återvinnas cirkulärt istället för att gå på deponi?! / GLAS 1.2022 75 Det operativa klimatavtrycket har så klart förbättrats. Om energiförbrukningen totalt sett sjunker är dock svårt att sia om, enligt Jonas Ericsson. Dels behöver det gå något år för att se den verkliga utvecklingen, dels har det tillkommit helt nya krav på den termiska komforten i atriet. Björn på Mengus säger att renoveringen är certifierad efter FitWELL och att det skrivits ”gröna” hyreskontrakt som kräver att företagen i byggnaden tar ett ansvar för att hålla nere energi och vattenförbrukning. Mengus var pionjärer på det området. Det inbyggda koldioxidavtrycket har också fått stor uppmärksamhet. Aluminiumet är Wicona Circal som baseras på omsmältning av aluminiumskrot och klimatavtrycket har sänkts med 225 ton CO2 jämfört med nyproducerat aluminium för de 40 ton aluminium som levererats enligt Jonas Ericsson på Scandifront.