STT 1
STT Vecka 27 onsdag 1 juli 2015 17 TYCK TILL REDA
KTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Sverige blir allt mer nedskräpat, men det finns bra åtgärder att ta till. Det skriver Johanna Ragnartz, Vd för Håll Sverige Rent i veckans debattartikel. Du betalar för skräpet Nedskräpningen kostar dig och din kommun stora summor varje år. Exakt hur mycket är det ingen som vet. En uppskattning som Håll Sverige Rent gjort är att nedskräpningen kostar svenska kommuner två miljarder kronor varje år, skattepengar som kunde använts till annat. Men det finns lösningar. I de kommuner som arbetar förebyggande mot nedskräpning minskar också omfattningen. Att nedskräpningen upprör och engagerar är något som blir tydligt varje vår. Insändare, kommentarer i sociala media och ett stort engagemang bland deltagarna i Håll Sverige Rents stora skräpplockaraktiviteter varje år talar sitt tydliga språk. Tyvärr är det många som skräpar ner och enligt vad Håll Sverige Rent erfar blir det allt skräpigare i Sverige. Det är illa. Förutom att det kostar stora summor pengar att städa skadar skräpet miljön och djur. Dessutom vet vi att skräp föder skräp – att redan nedskräpade platser drar till sig mer skräp som till slut leder till klotter och skadegörelse. En annan aspekt är att 80 procent av skräpet i havet kommer från land. Och våra hav är svårt nedskräpade med framförallt plast, vilket är ett mycket allvarligt miljöproblem. Det vanligaste skräpet är utan tvekan fimpen; det kryllar av fimpar i de svenska städerna. Annars består allt mer av skräpet av plast. Skräp i allmänhet, framförallt i stadsmiljö, består till stora delar av olika förpackningar. Men det är svårt att hitta nedskräparen. Enligt Håll Sverige Rents undersökningar är det en Dessutom vet vi att skräp föder skräp. JOHANNA RAGNARTZ majoritet av befolkningen som aldrig slänger eller lämnar skräp på marken (71 procent). Och de som säger att de någon gång slänger skräp säger att de gör det mer sällan än någon gång i månaden. I en annan undersökning med djupintervjuer säger de flesta att det alltid är någon annan som är den ”verklige” nedskräparen. Dessutom är det väldigt få personer som blir tagna på bar gärning och drabbade av nedskräpningsboten som polisen kan dela ut. Förra året (2014) skrevs endast 195 nedskräpningsböter ut i hela landet. I Sverige är det kommunerna som har renhållningsansvaret. Och det kostar kommunerna mycket pengar, dock vet ingen riktigt hur mycket. Naturvårdsverket försökte i samband med ett regeringsuppdrag om nedskräpning år 2008 att räkna ut kostnaden för nedskräpningen i landet, men var tvungna att ge upp eftersom enbart 16 procent av kommunerna kunde redogöra för vad nedskräpningen kostade. Håll Sverige Rent har med stöd av statistik från olika europeiska organisationers bedömningar dock gjort en uppskattning av kostnaderna i Sverige, en uppskattning som landade på två miljarder kronor om året. två miljarder varje år i onödiga kostnader. Men det finns lösningar. En är att kommunen börjar mäta hur nedskräpat det är och vilken typ av skräp som slängs. Genom att ta reda på nedskräpningens omfattning är det sedan enklare att sätta in rätt åtgärder och att LÄSARBILDEN S KAN TÄNKA OM OM BIBLIOTEKET Vi Socialdemokrater vill på detta vis förklara vårt ställningstagande när det gäller den utredning som påbörjats av en eventuell placering av vårt bibliotek vid Tranemosjön. Det som intressegruppen presenterat när det gäller placering av ett bibliotek vid Tranemosjön, har hittills gett indikationer på en genomförbarhet inom de ekonomiska ramar som det skulle kosta att placera biblioteket i ”postens lokaler”, vilket fortfarande är aktuellt att placera biblioteket i. Vi anser att då det nu finns ett stort engagemang i sakfrågan, så är det viktigt att ge rätt förutsättningar i hanteringen, så att vi kan bedöma om placering av vårt bibliotek vid sjön är genomförbar, såsom intressegruppen presenterat. Detta bland annat utifrån ekonomi, organisatoriska lösningar och långsiktigt engagemang. Vi vill med detta påtala att vi inte ändrat uppfattning om bibliotekets placering i postens lokaler, men att vi är benägna att ändra oss, om kommunen kan få en placering och en byggnad med aktiviteter av olika slag vid Tranemosjön, på samma ekonomiska villkor som ”postens lokaler” skulle kosta. SOCIALDEMOKRATERNAS FULLMÄKTIGEGRUPP TRANEMO KULTUR TILL ETT RIMLIGT PRIS? I stället för att lägga över 30 miljoner på ett nytt bibliotek i Tranemo eller bygga om Postens lokaler för halva denna summa borde politikerna i Tranemo se till att göra färdigt området runt ”Medborgarplatsen”! Detta har ju blivit en skamfläck i Tranemo och ser nästan ut som om det låg i en bortglömd håla i f.d DDR! En risig nedlagd bensinstation, dålig asfalt och grus är vad som först möter besökarna till Tranemos fina gymnasium! Tänk om man i stället satsade på att bygga ut gymnasiets bibliotek och slog ihop det med det kommunala? Plats finns ju! Nej, med Glasets hus har Tranemo för lång tid framöver gjort de kultursatsningar en kommun av denna storlek ska göra! Tack vare engagerade och duktiga Limmaredsbor blev ju detta både bra och billigt. Något liknande är knappast att vänta i Tranemo. Så länge man kan ställa krav och föreslå utgifter med andras pengar är ”kultureliten” säkert intresserade, men när det gäller eget arbete och tid är det mera tveksamt! Nej, Tranemo bör satsa sina begränsade tillgångar på skola och omsorg samt på anläggningar som Hagatorpets konstsnö som kan locka folk till kommunen, vilket ett bibliotek aldrig gör då det ändå inte kan mäta sig med storstädernas! SKATTEBETALARE BENGT HJÄLPTE TILL MED NAMNEN SVENLJUNGA I förra veckans STT efterlyste Sven Persson, Nittorp, namnen på klasskamrater på den här bilden från 1944. På bilden syns klass 1 och 2 i Svenljunga folkskola, med sin lärare Birgit Björnberg. Sven hade reda på en hel del av namnen, och nu har Bengt Andersson i Svenljunga bidragit med nästan alla de saknade namnen: Övre raden: Kjell Edman, Tore Augustsson/ Edqvist, Birgitta Björnberg, Sven Persson, Bengt Johansson, Gösta Persson, Sven-Gunnar Norén, Bengt Persson, Olle Andersson, Hasse Andersson. Främre raden: Ingalill & Ingabritt Bolander, Kaisa Liljedahl, Sonja Lundberg, Inger Ahlberg, Rita Holm, okänd flicka, Anita Enberg, Ann-Marie Stigsson. – Den okända flickan hade tydligen ett utländskt klingande namn och var krigsbarn från Tyskland eller Finland. Hon var inte så länge i klassen, hälsar Bengt Andersson. FOTO: PRIVAT arbeta strategiskt med nedskräpningsfrågan. Och det fungerar. I de kommuner som mäter skräp enligt Håll Sverige Rents och SCB:s metod minskar nedskräpningen. Dessa kommuner engagerar även årligen invånarna i skräpplockaraktiviteter och andra förebyggande aktiviteter, vilket också leder till en renare och tryggare närmiljö. I Sverige är det idag 21 kommuner som använder Håll Sverige Rents skräpmätningsmetod. Håll Sverige Rent hoppas nu att fler kommuner tar nedskräpningen på allvar och börjar arbeta strategiskt med frågan. Det går att minska nedskräpningen – det är bara att sätta igång. JOHANNA RAGNARTZ Vd Håll Sverige Rent SENIORKLANG BESÖKTE GÄLLSTAD SVENLJUNGA/GÄLLSTAD Kören Seniorklang från Svenljunga framträdde med ett uppskattat musikprogram vid en eftermiddagsträff i Gällstad församlingshem. Kören sjöng sånger av bland annat Cornelis Vreswijk och Alf Hambe.Vid den avslutande andakten sjöng kören ”Gud är så god” av H.Kilkhem. Sist uppvaktades körledaren Lars Wadell med rosor och sång inför den kommande högtidsdagen. FOTO: PRIVAT