Regionalt krisstöd 1
Krisstöden till regionerna 2020 Sammanfattning De
n här rapporten sammanfattar Kulturrådets arbete med det regionala krisstöd som myndigheten fördelade till regionerna 2020 samt hur regionerna i sin tur fördelade stöden till sina verksamheter och hur de använt stöden. Kulturrådet fördelade sammantaget 138 762 000 kronor till regionerna i kultursamverkansmodellen, för vidare fördelning till regionala kulturverksamheter, men också 10 738 000 kronor till drabbade regionala verksamheter i Stockholmsregionen. De regionala krisstöden har syftat till att mildra de ekonomiska konsekvenserna för de regionala kulturverksamheterna med anledning av det nya coronaviruset. Uppföljningen av de regionala krisstöden visar att: • Samtliga verksamhetsområden i modellen fått del av krisstöd, men att spridningen ser olika ut mellan regionerna • Omkring 150 regionala kulturorganisationer har fått stöd • Mest medel har beviljats till teater-, dans- och musikverksamhet, följt av museiverksamhet • Den totala fördelningen av krisstöd mellan de huvudsakliga verksamhetsområdena speglar ungefär hur de ordinarie verksamhetsbidragen brukar fördela sig mellan områdena • Medlen har bland annat använts till att täcka intäktsbortfall och olika former av digital omställning för att fortsatt nå ut med verksamheten under pandemin, inte minst vad gäller marknadsföring och utveckling av marknadsföring i syfte att behålla och nå nya målgrupper Även om det finns undantag så har pandemin inte drabbat de regionala kulturverksamheterna lika hårt ekonomiskt som varit fallet för den ideella och privata sektorn.1 Detta beror huvudsakligen på att de regionala kulturverksamheterna sedan tidigare i genomsnitt har en hög andel offentlig finansiering. De regionala krisstöden har därför inte enbart behövt användas till att täcka olika intäktsbortfall och oundvikliga kostnadsökningar som en följd av pandemin. Utan stöden har alltså också varit viktiga för att ställa om verksamheten till att i olika utsträckning fortsatt kunna bedrivas. Den regionala kulturella infrastrukturen har därmed stått någorlunda stabil under pandemin vilket varit gynnsamt även för övriga delar av kulturlivet, till exempel genom möjligheter att anlita fria professionella konst- och kulturskapare och att i olika omfattning, både digitalt och fysiskt, kunna nå fram till prioriterade målgrupper som exempelvis barn och unga. 1 Kulturrådet lämnade den 1 mars en uppföljning av övriga krisstöd myndigheten fördelat 2020. Uppföljningen beskrev bland annat de konsekvenser av pandemin vi sett för större delen av kulturlivet så långt. 3/21