STT 1
STT Vecka 1 onsdag 4 januari 2017 19 TYCK TILL RE
DAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com Diskutera vården – inte ekonomin! Trenden är tydlig att vården blir alltmer ineffektiv, fragmentiserad, dysfunktionell och saknar kontinuitet. Detta gäller generellt, men drabbar landsbygd i synnerhet. Därför har många byalag och lokala aktionsgrupper tagit upp dessa frågor på sin agenda och försöker finna konstruktiva lösningar. Regionfullmäktiges ordförande, Jonny Magnusson (M), verkar mindre förtjust i detta engagemang och lägger linjen med ett antal anmärkningsvärda uttalanden i en intervju i Bohuslänningen den 8 december. Med ett språkbruk som hämtat från George Orwell säger han: ” – Som politiker måste man gå före och vara för saker, förklara varför man vill lägga ned ett sjukhus och varför det blir bättre för patienterna.” Detta är ett vanligt argument vi möts av, att det bara handlar om att förbättra informationen. Med andra ord, förliten er på herrarna! Vi är per definition inte emot några nedläggningar alls, däremot så blir det protester med rätta när detta sker utan konsekvensanalyser, och utan att vettiga och helst bättre ersättningslösningar är på plats. Istället möts vi av argument att marknaden kommer att lösa detta, en annan nämnd/styrelse har ansvaret eller att frågan ska utredas! Vidare säger Magnusson: ” – I regionen möts man av de här byalagen som tycker synd om sig själva och att de inte får någonting längre. Nu är allt kass, vi ska förstatliga sjukvården, polisen har havererat och det är skit med storregioner. Man är emot allt.” Jaha, frågan är vad Magnusson Är det hål i hinken så hjälper det inte att ösa på pengar innan man åtgärdat systemfelen! är för? Vi har studerat alla hans debattartiklar under året och konstaterar att de aldrig diskuterar vårdfrågor i sig utan enbart ekonomi. Hela Sverige är överens om att vi måste få primärvården att fungera bättre. Även Magnusson ska satsa extra miljarder på detta! Men inte ett ord om hur? Är det hål i hinken så hjälper det inte att ösa på pengar innan man åtgärdat systemfelen! Vi är också för att primärvården förstärks, framförallt är vi för en öppen diskussion om hur vi ska få läkare i världens läkartätaste land (Sverige) att välja primärvården istället för att fastna inom sjukhusvården. Det finns goda lärdomar att hämta från våra grannländer. Allmänläkare och sjuksköterskor må te få bättre arbetsvillkor, mer inflytande och framförallt ett tydligt uppdrag och mandat. Kanske krävs det ett krav på att efter läkarutbildningen tjänstgöra inom primärvården till exempel i fem år? Ska det återfinnas en primärvård utanför våra städer så kan vi inte ha en fri etableringsrätt utan den måste naturligtvis även vara behovsstyrd! Vi byalag och aktionsgrupper inom nätverket Frisk sjukvård är för en sjukvårdsreform där sjukhusvården förstatligas och primärvården decentraliseras och utgår ifrån ett kommunalt huvudmannaskap. Vi är för en välfungerande sjukvård oavsett var du bor i landet, så är det inte idag! FÖR NÄTVERKET FRISK SJUKVÅRD Markus Otterloo, Ubbhults Byalag Monica Molin, Bevara Fritsla vårdcentral Bengt Bengtsson, Öxabäcks Bygdelag Siv Kopacsi, Torestorps Framtid Anders Ekström , Jourstromstad.se Birgitta Axelsson , Lysekil Björn Hansson, Floby Samhällsförening Karl-Erik Niklasson, Lysekil Vi bör satsa i hela kommunen AB Svenbo Bostäder gick i december in med en begäran i om en utökning av kommunens borgens åtagande från 140 miljoner till 170 miljoner. I en intervju i Borås tidning förklarade styrelseordföranden Per Andersson att företagets planer för nybyggnation. Lägenheter ska byggas i Svenljunga, Hillared och Sexdrega. Däremot sa han ingenting om de södra kommundelarna. Bortglömda? Vi vill ju att vi ska bli fler invånare i vår kommun och då är det viktigt med bra boende och kommunikationer i hela Svenljunga kommun. Så Per, varför var Högvad och Kindaholm bortglömda i planeringen? MARIANNE JOSEFSSON Vi tål inte ett nytt utbetalningskaos! När allt går åt fanders är det mycket som ska göras. De akuta felen måste rättas till, man ska lära för framtiden och ansvar ska utkrävas. Man måste dock även säkerställa att problemen inte upprepas och det är till de ansvariga för detta som jag vill adressera dessa rader. Annars skulle nog alla innerst inne vilja glömma den bottenlöst sorgliga historien kring hur utbetalningen av jordbruksstöd fungerat under 2015 och 2016. Konstgräs sprider mikroplast Vi är många som oroas över spridningen av plast och mikroplast i naturen. Svenska Miljöinstitutet presenterade i våras, på uppdrag av Naturvårdsverket, en genomgång av källor och spridningsvägar för mikroplast. Den största källan visade sig vara trafiken (slitage av däck och vägbanor). Näst störst var spridningen från konstgräsplaner. Att konstgräs sprider mikroplast känns kanske oväntat. Besöker du en konstgräsplan och ser de små granulatbitarna av gummi som täcker hela planen blir nog antagandet mera rimligt. Inte minst vid en påminnelse om att dessa gummigranulat (vanligen baserade på råolja) årligen behöver fyllas på. Ofta med 5-10 ton nytt granulat på en vanlig fotbollsplan. Binder andra gifter Genom mikroplastens svampliknande egenskaper binder de andra miljögifter till sig och blir än mer skadliga än de är i sig själva. På grund av sin storlek misstas de för mat och kommer då in i näringskedjan. Där sprider de höga halter av gifter till fiskar, fåglar och andra djur – likt människor. Materialen från konstgräsplanen sprider inte bara mikroplast. De misstänks även skada hälsan för dem som arbetar med materialet och i viss mån för dem som idrottar på det. Detta beror bland Sitter fortfarande i kläm En hel del lantbrukare har kommit undan med blotta förskräckelsen och nu fått merparten av sina pengar och de kan därför kanske få lov att glömma. Många andra lantbrukare sitter dock fortfarande i kläm i väntan på direkt-, miljö-, kompensations- eller investeringsstöden, i många fall annat på farliga metaller, kemikalier och partiklar som kan läcka ut från konstgräset. Vad finns då att göra åt detta? Påtala för dem som har ansvar för konstgräset i din kommun att det sprider mikroplast och vilka konsekvenser det får. Hållbara alternativ Om det inte kan säkerställas att läckage och skada på miljö och människor kan undvikas bör dessa planer ersättas med vanligt gräs eller annat Jag hoppas jag har fel men min bild är dyster, ja, i våra ögon rent provocerande. på flera av dessa stöd. De kan sannerligen inte glömma för de måste lägga en stor del av sin tid på att bringa reda i situationen. På verk och länsstyrelser vill man nog också glömma men har dagarna fulla av att försöka fixa tidigare tillkortakommanden och lösa den akuta situationen. Vad gör ni? Lite vid sidan av hukar sig dock nu de som är ansvariga för hur det hela ska fungera framöver och för att problemen inte ska upprepas. Det är till er jag vill adressera dessa rader. För, vad hållbart material. Hållbara material kan exempelvis ett korkmaterial som kan användas istället för gummi. Ett annat sätt att minska läckaget är filter i dräneringen till konstgräsplaner och att man kontrollerat samlar upp och renar det granulat som följer med vid snöröjning. Skriv kort! Då är det större chans att just din artikel publiceras. Maila: insandare@stthuset.com Tyck till! Maila din insändare/debattartikel till insandare@stthuset.com PETER ASTHAMN gör ni, Sven-Erik Bucht och Magdalena Andersson, för att säkerställa att utbetalningarna kommer att fungera 2017? Jag hoppas jag har fel men min bild är dyster, ja, i våra ögon rent provocerande. Vi står där vi står nu, med de fel som gjorts gjorda. Redovisa en plan Fortsätter ni att driva en stram budgetexercis med Jordbruksverket kommer det inte drabba de som felat utan en helt oskyldig företagargrupp. Vad ni hittills gjort skänker sannerligen inget lugn, ni har lämnat Jordbruksverket och länsstyrelser underfinansierade för att lösa den återstående programperiodens utbetalningar och ni har använt de drabbade böndernas pengar för att stärka verkets finansiering! Det här duger såklart inte. Så, Sven-Erik Bucht och Magdalena Andersson, redovisa snarast en plan som säkerställer att de senaste två årens utbetalningskaos kan undvikas! SOFIA KARLSSON ordförande LRF Västra Götaland