Svensk Jakt nr 1 2023

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Vargdrev i Ulvdalen Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Eftersök Svensk Jakt Rävjakt över tunna isar Svensk Jakt Omslagstävling Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av regnhattar Svensk Jakt Harens år Svensk Jakt Så klarar djuren vinterkylan NATURLIGT VIS Älgen går runt med kalla ben och kl övar utan att känna obehag. Tillförsel av varmt blod gör risken liten för frostskador. ”I naturen finns tre olika metoder att skydda varmblodiga djur från kyla: fjädrar/dun, päls eller ett tjockt fettlager.” V 54 issa djur och fåglar går i ide eller i dvala under vintern, andra flyttar söderut. Därmed undgår de den hårdaste perioden. Men hur gör de som stannar kvar i våra trakter när temperaturen kryper under nollan? En del fåglar gräver ner sig i snön eller låter sig bli översnöade, för att söka skydd från kölden och vinden en kortare period. Så gör ripan, orren och tjädern. Andra djur och även fåglar drar sig från fjället till låglandet, till snöfattigare områden, ut mot öppet vatten eller liknande. Sådana miljöbyten från sommar- till vinter områden styrs primärt av mattillgången. Djuren måste fortfarande förhålla sig till den nordiska vintern. Många djur blir också kvar i samma område året om. Hur gör de för att klara sig? Låt oss se på djurens alternativ till våra varma kläder — isolering: I naturen finns tre olika metoder att skydda varmblodiga djur från kyla: fjädrar/dun, päls eller ett tjockt fettlager. De två första bygger på en enkel princip: att binda mesta möjliga luft. När naturen skapade fåglarna var kravet hög isolerande förmåga i kombination med låg vikt. Resultatet blev fjädrar och dun, en genialisk konstruktion som slår alla andra naturmaterial i isoleringsförmåga per viktenhet. Å andra sidan kräver fjädrar omfattande putsning och skötsel. Våta eller smutsiga fjädrar klistras ihop, blir tunga och mister mycket av sin isolerande förmåga. Päls består normalt av långa, vattenavvisande täckhår ytterst och mjuk, luddig underull närmast huden. För djur som är mycket i rörelse skulle en tjock päls kunna vara ett tungt hinder. Men det genialiska är att håren smalnar av in mot huden. Håren är finare in mot kroppen och kraftigare längre ut. En sådan päls behöver därmed inte vara särskilt tjock, men kan ändå vara otroligt varm. Sin mest extrema utformning har pälsen hos myskoxen, som har en av världens mest effektiva pälsisolering. Arten klarar 60 minusgrader, eller ännu kallare, utan att blinka. Färgmässig fördel I tillägg har arter med vit färg ytterligare ett ess i rockärmen. Vita fjädrar och vita hårstrån är ihåliga. De binder mer luft och isolerar bättre än motsvarande fjädrar och hårstrån med färgpigment. När en hare eller ripa skiftar till vit färg har naturen slagit två flugor i en smäll, eftersom den vita färgen även ger skydd mot rovdjur i en vit miljö. Nr 1 2023 SVENSK JAKT Svensk Jakt Häckningsplattform för kanadagäss Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte: Rätt sikte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Godaste köttfärssåsen Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer