Svensk Jakt nr 1 2023

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Vargdrev i Ulvdalen Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Eftersök Svensk Jakt Rävjakt över tunna isar Svensk Jakt Omslagstävling Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av regnhattar Svensk Jakt Harens år Svensk Jakt Så klarar djuren vinterkylan NATURLIGT VIS « 1 2 3 4 1. En päls behöver inte v ara särskilt tjock för att vara värmeisolerande. Det är idealiskt för djur som är mycket i rörelse, som uttern. 2. Ett liv i kallt v atten kräver ett tjockt fettlager, som hos knubbsälen. 3. Ett bäverskinn har mer än 24 000 hårstrån per kvadratcentimeter på buken. 4. Isoleringens baksida är överhettning. Hundar har få svettkörtlar och hässjar för att göra sig av med överflödig värme. KÄLLOR FRANK ROSELL & KÅRE VIDAR PEDERSEN. BEVER. LANDBRUKSFORLAGET. 1999 PUNSVIK & FRØSTRUP. VILLREINEN – FJELLVIDDAS NOMADE. FRILUFTSFORLAGET. 2016 TERJE SKOGLAND. VILLREINEN – FRA URINNVÅNER TIL MILJØBAROMETER. TEKNOLOGISK FORLAG. 1994 56 ”När ett däggdjur fryser, reser sig pälshåren automatiskt. Även vi människor får gåshud på kroppen i kyla, därefter börjar vi huttra.” varma blodet som leds från kroppen och ut i benen, värmer upp det kalla blodet som strömmar tillbaka igen till kroppen. Denna värmeväxling är möjlig genom att de ”varma” respektive ”kalla” blodådrorna är sammanflätade med varandra. Den ständiga tillförseln av varmt blod gör att det ska riktigt mycket till innan de får köldskador. Kalla ben Andra exempel på arter med kalla extremiteter är älg och ren. De har en förhållandevis jämn kroppstemperatur hela året, men genom att ha nedsatt temperatur i ben och klövar reduceras värmeförlusten och djuren sparar energi. En dag med 30 minusgrader i luften kan renen ha en kroppstemperatur på 36–38 grader, men bara 9–12 grader i klövarna, som förses med blod och värme bara i den grad det är nödvändigt för att de ska klara minusgrader utan att ta skada. Även vi människor kan ha kalla ben och ändå fungera normalt. Det är vanligt i vinterväder att tårna bara håller en temperatur runt 30 grader medan kroppen fortfarande håller 37 grader. När ett däggdjur fryser, reser sig pälshåren automatiskt. Även vi människor får gåshud på kroppen i kyla, därefter börjar vi huttra. Musklerna sätts i vibration, vilket skapar värme. Samtidigt förbränns fett för att öka temperaturen. Allt utan att vi behöver ägna det en tanke. Isoleringens baksida är problemet att göra sig av med värme och kyla kroppen när det blir fara för överhettning, till exempel vid fysisk aktivitet. Termostat Alla varmblodiga djur, inklusive människor, har en känslig kroppstermostat i hjärnan. Är det för varmt ser den till att vi svettas. Många gör sig av med värme genom att leda blodet ut till nakna hudpartier, som öron eller ben, men de flesta gör det genom att svettas. Svettkörtlarna är därför mycket viktiga för värmeregleringen. Alla däggdjur har dock inte svettkörtlar. Andra djur, som hundar och katter, har få svettkörtlar och måste hässja för att göra sig av med överflödig värme. ‹‹‹ Nr 1 2023 SVENSK JAKT Svensk Jakt Häckningsplattform för kanadagäss Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte: Rätt sikte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Godaste köttfärssåsen Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer