Framtidens Industri 1
BIO C CS För att Sverige ska nå målet att senast
2045 ha noll nettoutsläpp av växthusgaser och att därefter uppnå negativa utsläpp kommer det utöver kraftiga utsläppsminskningar också att krävas kompletterande åtgärder som bio-CCS. Med hjälp av bio-CCS kan mängden koldioxid i atmosfären minskas genom att växter och träd, som fångar in och binder koldioxid från atmosfären när de växer, används som bränsle i till exempel ett kraftvärmeverk, som Stockholm Exergis biokraftvärmeverk KVV8, och att den biogena koldioxiden i rökgaserna avskiljs och lagras. Illustration: Stockholm Exergi ➛ Unika förutsättningar De sammanlagda utsläppen av biogen koldioxid från anläggningar i Sverige och Finland med årliga utsläpp på över 300 000 ton uppgår enligt IVL till cirka 45 miljoner ton. I Sverige skulle bio-CCS i första hand kunna tillämpas på massabruk och kraftvärmeverk. Det fi nns också långt gångna planer på havsbaserade geologiska lager för koldioxid i bland annat Norge och Danmark. – Förutsättningarna för att implementera storskaliga negativa utsläpp via bio-CCS i de nordiska länderna är unika. Sverige och Finland har större potential för negativa utsläpp än vi behöver för våra egna netto-nollmål, förklarar Kenneth Möllersten. Dessutom påpekar IVL att det industriella intresset för bio-CCS är stort. I det nya projektet, som utförs av forskare från IVL, KTH och den tyska tankesmedjan Perspectives Climate Research, deltar Fortum Oslo Värme, Northern Lights, Stockholm Exergi, Stora Enso och Vattenfall. Projektet stöttas även av Energimyndigheten. Samverkan mellan länder Trots att förväntningarna på tekniken är stora fi nns det idag enligt IVL i stort sett inga tillämpningar, varken i Sverige eller i övriga Norden. – Genomförandet är helt beroende av 56 ekonomiska incitament och politisk styrning. Eftersom bio-CSS är en ren klimatåtgärd så till vida att den inte genererar någon intäkt av sig själv genom en produkt så är åtgärden helt beroende av styrmedel eller andra incitament som frivilliga klimatmarknader, säger Kenneth Möllersten. IVL kan se en väg framåt inom Parisavtalets artikel 6, som möjliggör samverkan mellan länder för att klara uppsatta mål. Denna internationella samverkan kan bland annat ske genom överföring av verifi erade klimatåtgärdsresultat, så kallade ITMOs (Internationally Transferred Mitigation Outcomes). För att artikel 6 ska kunna användas i det internationella klimatarbetet krävs emellertid pilotfall för hur kreditering, övervakning, rapportering, verifi ering och certifi ering ska utformas för överföring av ITMOs. Det nya projektet ska ge konkret vägledning om hur de nordiska ländernas regeringar kan bidra till fi nansiering av bio-CCS genom att betala för ITMOs under ett gemensamt ramverk. Till exempel menar IVL att en nordisk marknad för bio-CCS skulle ge länder som Island och Danmark möjlighet att fi nansiera bio-CCS i Sverige och Finland och räkna av de negativa utsläppen gentemot sina egna mål. Driftstöd för bio-CCS Som ett led i att nå klimatmålen fattade den FRAMTIDENS INDUSTRI 1 2022 svenska regeringen i december 2021 också beslut om ett statligt driftstöd för bio-CCS. Aktörer har sedan tidigare kunnat få stöd innan och under investeringsfasen för bio-CCS-anläggningar, men det har saknats ekonomiska incitament för driftsfasen. – Satsningen innebär ett stort kliv framåt i arbetet för att nå klimatmålen. Sverige har som första landet i världen utrett ett statligt stödsystem för bio-CCS. När stödet nu införs kan vi bli en ledande nation på området. Satsningen gör också att industrin kan gå vidare och utveckla aff ärsmodeller för bio-CCS, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. Det blir Energimyndigheten som får i uppdrag att ansvara för stödet, som kommer att fördelas genom så kallad omvänd auktion. Det innebär att aktörerna lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad och att den aktör som kan leverera bio-CCS till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. En första omvänd auktion planeras att utlysas i slutet av 2022. Eftersom aktörerna bedömt att det kommer att ta cirka tre år från tilldelning av bud till avskiljning förväntas en första inlagring och utbetalning av stöd att ske tidigast 2026. u