Marknad Örebro 1
NOTISER Frans Prenkert är forskare på Örebro univ
ersitet. Bergslagen Mining node har bland annat etablerat två årliga event, AI in Mining och Mining@ORU, där akademi och industri möts. GRUVSATSNING PLACERAR BERGSLAGEN I RAMPLJUSET TEXT: REDAKTIONEN/PRESSMEDDELANDE FOTO: PRESSBILD En strategisk satsning på gruvnäringen i Bergslagen har inte bara stärkt samarbetet mellan industri och akademi – den har också satt regionen på kartan både nationellt och inom EU. Sedan 2020 har Örebro universitet, tillsammans med aktörer som Region Örebro län, Epiroc, Boliden och Zinkgruvan Mining, arbetat målmedvetet för att lyfta Bergslagens roll inom framtidens gruvindustri. Resultatet? Nya forskningsprojekt, internationella samarbeten och ett ökat inflytande över den regionala utvecklingen i frågor som rör gruvor och mineraler. Kärnan i arbetet har varit det initiativ som fick namnet Bergslagen Mining node, ett projekt lett av forskaren Lotta Sartz. Under hennes ledning har satsningen identifierat tre nyckelområden: automation och AI, hållbarhet och biologisk mångfald, samt kompetensförsörjning. – Vi har uppnått väldigt mycket. Några exempel är att Örebro universitet och Epiroc har etablerat ett långsiktigt strategiskt samarbetsavtal. Studenter vid Bergsskolans ingenjörsprogram har fått möjlighet att läsa vidare på avancerad nivå vid Örebro universitet. Forskare vid Örebro universitet har sökt forskningsmedel genom Swedish Mining Innovation och 2023 bildades en tvärvetenskaplig forskargrupp med målet att utveckla en säker och hållbar tillgång till innovationskritiska råvaror, säger Lotta Sartz. Två årliga mötesplatser har också etablerats: AI in Mining och Mining@ 6 ORU, där akademi och industri knyter band och utbyter idéer. Bland projektets finansiärer och samarbetspartner råder det enighet om att satsningen varit en framgång. – Bergslagen Mining node har överträffat våra förväntningar som projektfinansiärer. Den innovation och det samarbete som skett under dessa år hade inte varit möjligt utan Bergslagen Mining node och alla dess deltagare. Många mötesplatser och samverkansmöjligheter, som Mining@ORU och AI in Mining, har skapats. Jag kommer att rekommendera att vi fortsätter hålla nätverket och mötesplatserna aktiva även efter projektets slut, säger Mikael Ramström på Epiroc, som varit ordförande för Bergslagen Mining nodes styrgrupp. Satsningen har också haft en regionalpolitiskt betydelse. Enligt Kristina Eklöf, som följt projektet från regionalt håll, stärker det Bergslagens position i omställningen mot fossilfri och digitaliserad gruvdrift. Arbetet fortsätter nu i nya former. Bland annat är Bergslagen Mining node en del av det nationella programmet Swedish Metals & Minerals och en EU-satsning där mineralfrågor integreras i regionala utvecklingsstrategier. Örebro universitet tar också ett nytt grepp om framtidsfrågorna med etableringen av ARC – ett universitetsövergripande centrum för AI, robotik och cybersäkerhet. Här kommer gruvnäringen att vara ett av de strategiska fokusområdena. – Det fysiska mötet är avgörande för innovation, säger Lotta Sartz. Och det vi har byggt upp genom Bergslagen Mining node visar att samverkan verkligen kan leda till verklig förändring. ® UPPROP FRÅN ÖREBROFORSKARE: VETENSKAPENS OBEROENDE MÅSTE SKYDDAS FOTO: PRESSBILD Vetenskapens frihet är hotad. Det varnar ett 50-tal framstående forskare för i en ny deklaration publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature. Fem forskare vid Örebro universitet är bland undertecknarna, och de betonar att politiska beslut och ideologiska intressen allt oftare styr eller begränsar forskningens möjligheter. – Detta är något som hotar folkhälsa, miljö och i förlängningen demokratin, säger Frans Prenkert, professor vid Plattform för en hållbar framtid på Örebro universitet. Bakom initiativet står forskarnätverket Single Planet Health and Environment Research Agenda (SPHERA), ett internationellt samarbete som samlar experter inom områden som miljö, klimat, ekonomi, samhällsvetenskap och global hälsa. Nätverket vill rikta ljuset mot en oroande utveckling där vetenskaplig integritet sätts på spel. – Vi ser hur vetenskaplig kunskap ignoreras, censureras eller selektivt utnyttjas för att stödja politiska syften. Det här är en farlig utveckling, och det gäller inte bara enskilda länder utan är en global trend, säger Frans Prenkert. Särskilt oroande är, enligt forskarna, situationen i USA där flera viktiga forskningsprogram inom klimat och folkhälsa på senare år fått sina anslag indragna. Men problemen stannar inte där. Forskarna menar att trycket på vetenskapen ökar också i Europa och andra delar av världen, där forskare i allt högre grad tvingas anpassa sig av rädsla för politiska repressalier. – Påtryckningar mot forskning inom klimatvetenskap, folkhälsa och miljörättvisa är en del av ett bredare mönster. Inte minst ser vi hur självcensur sprider sig inom myndigheter, akademiska tidskrifter och bland enskilda forskare. Rädsla för att stöta sig med makthavare får fler att hålla tillbaka viktiga forskningsresultat, säger Prenkert. Fyra krav för att försvara vetenskapen I deklarationen som nu publicerats i Nature ställer forskarna fyra centrala krav: • Forskning ska få bedrivas fritt och utan politisk styrning. • Forskare måste ta en aktivare roll i samhällsdebatten och motverka desinformation. • Det internationella samarbetet måste stärkas, särskilt genom ökat stöd till forskning i låg- och medelinkomstländer. • Forskare som hotas eller förföljs måste få stöd från det internationella samfundet. Deklarationen riktar en tydlig uppmaning till politiker, forskningsfinansiärer, universitet och det bredare samhället: skydda vetenskapens oberoende innan det är för sent. – Vetenskaplig frihet är en grundbult i varje demokratiskt samhälle. Utan oberoende forskning kan vi inte fatta välgrundade beslut om vår framtid, säger Frans Prenkert. Örebro universitet ser engagemanget från sina forskare som en viktig del i att ta ställning för grundläggande demokratiska värden. – Det här initiativet visar hur akademin måste stå upp för sitt ansvar, inte bara inom forskning och utbildning utan också som en röst i samhällsutvecklingen, säger universitetsledningens representant i en avslutande kommentar. ®