Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
E AKTUELL OCH ANVÄNDBAR KUNSKAP INOM IDROTT, HÄLS
A OCH FORSKNING “Det handlar inte bara om avgränsade anläggningar. Även backar, öppna fält och grönstråk finns inkluderade och hur de kan användas för friluftsliv.” SNABB KOMMUNAL EXPANSION Planering för friluftsliv är ett exempel av många på hur intresset för idrottens samhällsnytta influerar även stadsbyggandet, planeringen och arkitekturen i svenska kommuner. Upplands Väsby är ett bra exempel. Där hade den nybildade fritidsförvaltningen ett intresse av att strategiskt planera idrottens platser, vilket sammanföll med samhällsbyggandets intresse av att möjliggöra rekreation. Under samma period som idrott och friluftsliv på allvar lyftes i den nationella debatten expanderade kommunen snabbt. Utvecklingen följde ett mönster som vi känner igen från flera städer och tätorter, där en glest befolkad ort snabbt exploateras med ny infrastruktur, service och bostäder. I de tidiga planerna för Upplands Väsby från 1950och 60-talen argumenterar kommunen för behovet av anläggningar för diverse fritidssysslor, däribland idrott. Men även för behovet av tillgängliga och öppna offentliga platser för rekreation, lek och utevistelse. Konkreta planstandarder för avstånd och omfattning av olika friytor och lekplatser presenteras. Till exempel skulle en lekplats för små barn finnas inom 50 meter från bostadens entré, tjäna max 30 lägenheter och vara 100–200 kvadratmeter stor. Tio år efter fritidsförvaltningens tillkomst presenteras den första sammanhållna fritidsplanen. Planen, som ska täcka åren 1976–1980, bygger på noggranna inventeringar av det kommunala och icke-kommunala fritidsutbudet. Där återfinns 6 badanläggningar, 3 idrottsplatser med fullstora fotbollsplaner, friidrottsanläggningar och en ishall, 20 mindre fotbollsplaner, 5 tennisbanor, 3 skidbackar, 3 skjutbanor, en bågskyttebana och ett stall. Till detta kommer flera rekreationsområden, motionsspår, en ambulerande parklek, 5 fritidsgårdar och 14 gympasalar. Majoriteten av dessa anläggningar byggdes mellan 1950 och 1976. Allt detta i en kommun med 30 000 invånare, som 25 år tidigare varit knappt 10 000. Takten i utbyggnaden av idrotts- och fritidsinfrastrukturen vad minst sagt hög. Upplands Väsby är inget ensamt exempel. Liknande processer går att hitta i många kommuner vid samma tid. ORGANISATORISKA STUPRÖR I dag är verkligheten en annan. Mycket skiljer NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 1 2024 37