Nordisk Sport & Fritidsmiljö 1
“I dag har en planering baserad på förutbestämda
normer och riktlinjer inte ett särskilt gott rykte.” sig från 1960- och 70-talen. Utbyggnadstakten, mängden tillgänglig mark, ekonomiska incitament och det offentligas roll har förändrats, och mycket annat. Rapporter pekar också på stora underhållsbehov av befintliga anläggningar. I planeringen av städer och bostadsområden är det viktigt att integrera fritid, rekreation och idrott tidigt in i samhällsplaneringsprocessen, visar allt mer forskning. Men dagens kommunala organisation är splittrad. Den stora bredden av aktiviteter hanteras inte längre som en sammanhållen fråga. Olika förvaltningar täcker in de bitar som faller under just deras kunskaps- och ansvarsområde. Trots att själva utövandet av rekreation och idrott i dag sker i ett mycket mer komplext landskap, som inte tar hänsyn till organisatoriska stuprör. NY SYN PÅ IDROTT OCH ANLÄGGNINGAR Men många idrottsplatser, tennisbanor, motionsspår och lekplatser från förr består. Hur kan det arvet utgöra en resurs, och inspirera till debatt om arbetsmetoder och tekniker för dagens planering? Arvet består alltså av mer än specialiserade anläggningar. I stället kopplar det an till den breda förståelsen av idrott – i princip all form av fysisk rörelse i rekreativt syfte. Om vi tänker i andra begrepp än snäva definitioner av idrott eller idrottsanläggning, öppnar det för nya sätt att se på geografin och landskapet. En nyligen gjord studie har undersökt var svenskarna motionerar i dag. En stor andel nämner där anläggningar, men många svarar även ”i hemmet”, ”på väg till jobbet” eller ”i parken”. Detta pekar återigen på hur fritid, rekreation och idrott måste förstås som något betydligt bredare än förvaltning av enskilda anläggningar. ÅTERUPPLIVA REKORDÅRENS ENGAGEMANG I dag har en planering baserad på förutbestämda normer och riktlinjer inte ett särskilt gott rykte. Modellen upplevs stelbent och toppstyrd. I den offentliga debatten om planering diskuteras ofta behovet av en flexibel och kontextberoende planering för att kunna anpassa förslag och utformningar till lokala förutsättningar. Det är bra med anpassningsbarhet, men frågor om idrottens och rekreationens roll i ett sådant flexibelt system kvarstår. Med vilka medel kan kommuner och föreningar i dag arbeta för en rättvis tillgång till idrott och rekreation? På flera kommunala fritidsförvaltningar och stadsbyggnads kontor vittnar medarbetare om svårigheter att hävda mjuka värden i planeringen, framför allt när tekniska, mätbara eller ekonomiska frågor får större inflytande. Det forskningsprojekt vi genomfört på SLU pekar på behovet av att lyfta de kommunala fritidsförvaltningarnas kompetens som möjlighet i den rumsliga planeringen och behovet av att få fram en diskussion mellan expertkunskaper. I stället för att fokusera på en liten del av en komplex verklighet, måste vi våga möta komplexiteten med innovativa idéer. Detta kräver engagemang. Inte bara från lokala tjänstepersoner utan, om vi ska lära av historien, från en mängd aktörer både lokalt och nationellt. ■ Förändrade motionsvanor, miljö och klimat, Kunskapen om idrottens och friluftslivets rumsliga förutsättningar behöver utvecklas! förtätning, ökad ohälsa och andra samhälleliga trender gör det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp vad gäller planering och byggande av anläggningar för idrott och friluftsliv. Läs mer om detta och regeringsuppdraget Center för idrotts- och friluftsanläggningar här: www.centrumforidrottsforskning.se/ idrotts-och-friluftsanlaggningar 38 NORDISK SPORT & FRITIDSMILJÖ 1 2024