Årsskrift 1998 Sida 1
Årsskrift 1998 Sida 2
Årsskrift 1998 Sida 3
Årsskrift 1998 Sida 4
Årsskrift 1998 Sida 5
Årsskrift 1998 Sida 6
Årsskrift 1998 Sida 7
Årsskrift 1998 Sida 8
Årsskrift 1998 Sida 9
Årsskrift 1998 Sida 10
Årsskrift 1998 Sida 11
Årsskrift 1998 Sida 12
Årsskrift 1998 Sida 13 ...medan denna bild är tage
n 78 år senare. Då hade naturen tagit tillbaka det mesta av den en gång minutiöst skötta parken. Sager iförd golfklubba stå staty vid den nya golfbanan. Av allt att döma fanns det även en lawntennisbana på Ryfors så tidigt som 1879. Edvard Sager har själv berättat att han då lät anlägga en tennisbana och att kronprinsen sedermera kung Gustaf V spelade där vid sina besök hos sin hovstallmästare. Detta har också bekräftats av de minnesuppteckningar som gjorts efter kungen. Denna bana, som alltså anlades två år efter den första Wimbledonturneringen, är förmodligen Sveriges första tennisbana. Ryfors splittras När arvet efter fadern skiftades uttryckte bägge sönerna en vilja att bevara Ryfors intakt. Den allt djupare schismen mellan de två familjerna gjorde emellertid detta alltmer ohållbart och åren 1917-20 skiftades godset i Ryfors nedre, som gick till Robert och Ryfors övre, som gick till Edvard. De kommande femtio åren inledde parkens förfall. Skiftet i kombination med brukets olönsamhet och det faktum att ingen av ägarna bebodde godset året om bidrog till detta. Edvards son John Henry gjorde stora ansträngningar att hålla parken i Ryfors övre i skick, men 1970 upphörde all skötsel av parken, som snabbt växte igen. För golfbanan blev utvecklingen än mer dyster. Golfintresset förefaller inte ha överlevt Edvard och Ida och redan under 1920-talet började banan läggas för fäfot och alla spår av den försvann snabbt. Återuppstå.r...och försvinner... År 1982 övertog Skogssällskapet förva1tningen av Ryfors och ett restaureringsarbete inleddes. I samband med detta arbete väcktes tanken på att låta den gamla banan återuppstå. En golfklubb bildades, Mullsjö kommun bidrog med pengar och 1988 kunde den gamla banan återinvigas - 100 år efter det att den ursprungliga banan antas ha invigts. De nya golfarnas intresse för dessa hål torde ha varit historiskt snarare än sportsligt då golfutvecklingen för länge sedan gjort banan spelmässigt obsolet för annat än korthålsträning. Men museibanan tog plats, kostade stora pengar att driva och ansågs inte särkilt rolig att spela. När den nya banan började byggas tvingades klubben att göra en såväl ekonomisk som geografisk prioritering. Den prioriteringen utföll till museibanans nackdel och den nya banan byggdes över den gamla som således, efter att ha existerat endast några få år, försvann. 13
Årsskrift 1998 Sida 14
Årsskrift 1998 Sida 15
Årsskrift 1998 Sida 16
Årsskrift 1998 Sida 17
Årsskrift 1998 Sida 18
Årsskrift 1998 Sida 19
Årsskrift 1998 Sida 20
Årsskrift 1998 Sida 21
Årsskrift 1998 Sida 22
Årsskrift 1998 Sida 23
Årsskrift 1998 Sida 24
Årsskrift 1998 Sida 25
Årsskrift 1998 Sida 26
Årsskrift 1998 Sida 27
Årsskrift 1998 Sida 28
Årsskrift 1998 Sida 29
Årsskrift 1998 Sida 30
Årsskrift 1998 Sida 31
Årsskrift 1998 Sida 32
Årsskrift 1998 Sida 33
Årsskrift 1998 Sida 34
Årsskrift 1998 Sida 35
Årsskrift 1998 Sida 36
Årsskrift 1998 Sida 37
Årsskrift 1998 Sida 42
Årsskrift 1998 Sida 43
Årsskrift 1998 Sida 44