Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Närkontakt med åttataggaren
Svensk Jakt Guldälgaren
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av sex värmevästar
Svensk Jakt Lodjurens år
Svensk Jakt Den jagande psykologen
Svensk Jakt Viltet efter skottet
Svensk Jakt Ryssen, kyssen och leoparden
Svensk Jakt Fågeljakt
Svensk Jakt Bytt ditt eget skjutstöd
Svensk Jakt Älgläget län för län
Svensk Jakt Jagande studenter
Svensk Jakt Naturligt vis - Orren
Svensk Jakt Vårda fångstredskapen
TEXT & FOTO BERNT KARLSSON 1 2 3 1. Hos slagfällo
r är det viktigt att kontrollera att slagbygelns fjädrar inte mattats. Uppspänningskraften mäts med en kraftig fjädervåg. 4 else eftersom de hamnar utanför fångstutrymmet sedan fällan slagit igen. Moderna värmlandsfällor är invändigt försedda med trekantslister som fångstluckorna faller ner mot. Det blir då helt mörkt inne i fällan och uppstår inga ljusspringor som manar till utbrytningsförsök. Men till grävlingens egenheter hör att försöka ta sig ut ur fällan samma väg som den kom in. Efter några grävlingbesök brukar trekants listerna bli något sargade och behöver bytas ut. Kolla fjäderkraften När det gäller slagfällor är det viktigt att kontrollera att fjäderkraften inte har försvagats medan fällan suttit ute. Det sker enklast med en fjädervåg. Vilken kraft fjädern i en slagfälla ska utveckla framgår av material- och konstruktionskraven för respektive fälltyp och anges i kilopond. Ett kilopond är den kraft som ett kilo utövar när det hänger i vågen. Uppspänningskraften varierar mellan olika fälltyper, men brukar i initialskedet ligga någonstans mellan fem och tio kilopond. Om man behöver byta fjädrar kan man få tag på sådana genom att vända sig till fälltillverkaren. Det är också viktigt att kontrollera utlösnings trycket, en uppgift som också SVENSK JAKT Nr 9 2023 finns med i material- och konstruktionskraven för respektive fälltyp. Utlösningstrycket mäts enklast genom att man belastar trampplattan med motsvarande vikt. Om utlösningstrycket exempelvis anges till 0,10 kilopond ska fällan utlösa när man lägger en vikt motsvarande 100 gram på trampplattan, eller belastar beteskroken med 100 gram med hjälp av en fingraderad fjädervåg. För att justera utlösningstrycket räcker det vanligen med att man putsar upp och slipar till detaljerna i utlösningsanordningen. Använd putsduk och fingradig fil. För att en slagfälla ska fungera som det är tänkt måste utlösningstrycket och fjäderkraften överensstämma med material- och konstruktionskraven. Bra skydd mot rost Rosten är en fångstmans värsta fiende. Efter fångstsäsongens slut bör därför alla metalldelar i en slagfälla gås igenom och putsas upp. Använd stålborste och/eller smärgelduk. Att det skulle vara bra att skydda metall delarna genom att smörja in dem med djurfett stämmer inte. Fettet härsknar snart och avger då en för viltet avskräckande doft. 5 2. En värmländsk tunnelfälla ska stå öppen, men avgillrad under sommaren. Borra hål i fällväggarna och ... 3. ... trä igenom ett kvastskaft som fångstluckorna får vila på. Då är det ingen risk ... 4. ... att fångstluckorna hänger sig skeva och vinda, utan de sluter tätt mot fällgolvet när fångstsäsongen inleds. 5. Efter några grävlingbesök behöver trekantslisterna som fångst luckorna faller ner mot ibland bytas ut mot nya. Undvik också mineralfett och mineraloljor. Gör så här: stryk på ett lager med vanligt syltparaffin som smälts i kokande vatten. Paraffin är luktlöst och ger ett bra skydd. Från slagfällor, där hela slagmekanismen går att plocka ut, kan man sätta en träpinne i kläm under slagbygeln och sänka ner hela mekanismen i ett bad med smält paraffin. Man håller slagmekanismen i en krok av järntråd och doppar den upp och ner några gånger i vattnet med paraffinet. Även slagfällornas skyddshöljen behöver ses över och vid behov lagas. Från de slagfällor där gillren går att plocka ur, kan det ur fångstsynpunkt vara en fördel att låta själva fälltunneln stå kvar. I synnerhet om den är väl inbyggd vid exempelvis en sjökant. För fälltunneln är det dock inte så nyttigt i längden, men den är enkel och billig att byta ut när det behövs. Även trädplacerade slagfällor som fungerar väl, kan till nöds få sitta ute hela året. De rostar inte lika lätt som markplacerade dito. När fångstsäsongen är slut slås de bara igen. Man kan sedan sätta ett par grankvistar i hålet för att hindra ovälkomna besökare från att ta sig in och markera för andra jägare att fällan inte är i bruk. ‹‹‹ 91
Svensk Jakt Hört, sett & läst
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Välj rätt kulvapen: Del 4
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt och solen
Svensk Jakt Saftiga rökta andbröst
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer