Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Kort & gott: ETC bygger bostäder, gesällprov,
diabas möter silver mm
Sten Stenbrottet: Borghamn
Sten Intervju: Anders Junghage
Sten Tema: Stenindustrin och det stora tekniksprån
get
TEMA STENINDUSTRIN & TEKNIKEN ”Omställning till f
ossilfri produktion avgörande” BJÖRN SCHOUENBORG är seniorforskare vid Rise och har arbetat med geolo– giska byggnadsmaterial i 30 år. Han är en internationellt erkänd specialist på natursten och har lett flera av de senaste årens stora forskningsprojekt inom svensk stenindustri. Ur ditt forskarpers pektiv, vilka är de stora frågorna för sten industrin de kommande åren? FOTO: BOKLOK HOUSING I dag blir det också allt vanligare med monteringsfärdiga fasadelement i natursten som monteras via olika typer av baksidesförankringar som kopplas på skensystem. Det sparar både tid och pengar eftersom monteringen går betydligt snabbare än med traditionella metoder med kramlor ingjutna i stommen. Ett aktuellt exempel på så kallad ”backfixing” är den pågående renoveringen av Sergelhuset i centrala Stockholm där en stor del av den nya fasaden är återanvänd Kullagranit monterad i fasadelement. Monteringsfärdiga stenfasader förekommer även i mindre hustyper, som i det uppmärksammade Boklokprojektet där skiffer har blivit ett standardval tack vare metodens kostnadseffektivitet i kombination med miljöargumenten. – Studier vid Lunds tekniska högskola har jämfört klimatpåverkan från olika fasadmaterial under materialets livstid och skiffer är en klar vinnare, säger Monica Fridlund, marknadsansvarig vid Nordskiffer. En annan sida av det tekniska myntet är de många kompositmaterial som snabbt har blivit allt vanligare i branschen. Typexemplet är bänkskivan som i många fall både ser ut som och har ett namn som påminner om en natursten, med den betydande skillnaden att det inte är en natursten. Det finns även exempel på fasadmaterial som är tillverkade i fibercement, med namn som ska föra tankarna till en viss stensort, som till exempel skiffer. Kompositmaterialen är inte billigare än natursten, tvärtom är de ofta dyrare på grund av höga produktionskostnader etcetera. Det återstår även att undersöka hur miljövänliga de här produkterna är. På internationell nivå har kompositmaterial vållat större debatt än vad som hittills har märkts av i Sverige. – Den europeiska stenorganisationen Euroroc har lyft frågan och vill bland annat se en större tydlighet i marknadsföringen för att undvika problem med bland annat varumärkesintrång. Det förs även en diskussion om ursprungsmärkning liknade den för livsmedel, säger Kai Marklin. n — Det är mycket viktigt att haka på omställ ningen till en klimatneutral fossilfri produk tion, och även i fortsättningen vara ett ledande klimatsmart materialalternativ. Man kan inte längre slå sig för bröstet och visa gamla LCA–analyser. Nu måste alla leverera rätt typ av analyser och se till att resultaten används i resan mot en klimatneutral produktion. Det är bra att företag som Lan dernäs och Valter Eklund Stenentreprenader går före och visar hur man ställer om till energi snål produktion, bland annat med egen elproduktion och lagrad bergvärme. — Digitaliseringen är ett annat område där man kan komma mycket längre, inte minst genom att modellera, simulera och visualisera stenprodukter. Då pratar jag inte bara om AR–teknik som visar hur ett köksgolv kan se ut med olika stensorter. Det går även att kom binera data för tekniska och estetiska egenskaper för bättre dimensioner, konstruk– tioner och en mer korrekt slutkontroll av utseendet, verktyg som kan anpassas både för kund och leverantör. — Digitaliseringen kan också användas för ökad spår – barhet, från stenbrott till färdig produkt. Det ökar utbytet, minskar lagerhållningskrav och skapar förutsättningar för jämnare kvalitet. Några nya forskningsprojekt initierade av sten– industrin som du skulle vilja se genomföras? — Som vanligt finns det en uppsjö av projekt som kan stärka industrin. Ett ökat samarbete med beställarsidan har inletts för att skapa en marknad med regelverk som fungerar för alla, vi är nu mest inne på markbeläggningssidan. — Ett annat område som ökar i betydelse är dokumenta– tion av olika stensorters historiska roll. Det finns både kulturhistoriska värden och värden för framtida brytning att ta hänsyn till. Tidningen Sten brukar referera till Global Heritage Stone Resource, men motsvarande dokumenta– tion bör också göras för flera av de svenska stensorter som är av nationell betydelse. Vi har hos SGU ansökt om att få jobba med samordningen och de kriterier som gäller för att utpekas som riksintresse. — Det kulturhistoriska perspektivet blir viktigare, för att kunna välja rätt sten till en restaurering och veta att täkterna som kan leverera stenen fortfarande finns. Vår dokumenta– tion är även viktig för fortsatta täkttillstånd, att man ser mer långsiktigt på brytningen är helt avgörande för möjlighe– terna till investeringar i mer miljövänlig teknik! 19
Sten Projekt: Kvarteret Hästskon
Sten Stenprisvinnaren 2019: Restaurant Frantzén
Sten Projekt: Rosenbad/Skånebankens fasad
Sten Projekt: Carolina Rediviva
Sten Familjeföretagen: Thorsberg Stenhuggeri
Sten Test & teknik: Brandsäkerhet
Sten Krönikan: Malin Tan – Vad lärde vi oss av bra
nden
Sten Sevärt: Geoturism
Sten Fråga Kurt & Kai: Funkar marmor på fasadsocke
l? Hur tjocka bör trappsteg vara?