Noterat Fjärrvärmen ska synas i Danmark ▶Den dans
ka regeringen ska göra en noggrann genomgång av landets fjärrvärmeleverantörer. Fjärrvärmen är för dyr och branschen slösar med kundernas pengar, tycker närings- och tillväxtminister Henrik Sass Larsen (s), som anser att den kan drivas långt effektivare och billigare. De cirka 400 fjärrvärmeföretagen i Danmark har 1,6 miljoner kunder, både hushåll och företag. Klimat- och energiminister Martin Lidegaard (r) håller med och hävdar att färre, men effektivare fjärrvärmeföretag kan krävas. Branschorganet Dansk Fjernvarme är föga entusiastiska och pekar på att fjärrvärmen blivit dyrare på grund av att avgifterna på naturgas stigit. Vill stänga kolkraftverk i Stockholm ▶Stäng det koleldade värmekraftverket i Värtan i centrala Stockholm redan 2017. Det föreslår Miljöpartiet, som vill se snabba sänkningar av stadens utsläpp av koldioxid. Det rapporterar Svenska Dagbladet. Fortum bygger nu ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeverk i Värtan, men räknar inte med att upphöra med koleldning förrän framåt 2030. Fortum satsar på bioolja från skogen ▶Fortum ska börja leverera bioolja som framställts av flis och andra rester från skogsindustrin till det finländska energiföretaget Savon Voima Oyj. Det rapporterar ATL. Även i Sverige har Fortum kraftvärmeverk som kan bli aktuella för denna typ av biooljeproduktion. Ackumulator blir Ystads nya landmärke ▶Ystad Energi vill bygga ett 55 meter högt ackumulatortorn vid värmeverket. På morgnar och kvällar belastas fjärrvärmenätet så hårt att värmeverkets flispannor inte räcker till och då tvingas bolaget elda med olja. Den dyra produktionen slipper man med lagrat vatten i en ackumulatortank. Detta rapporterar Ystad Allehanda. 10 Vill modifiera EU-kravet på individuell värmemätning Näringsdepartementet har inlett diskussioner med EU-kommissionen med syftet att modifiera det hårt kritiserade kravet på individuell mätning och debitering av värme (IMD) i flerbostadshus. Erik Thornström. ▶Vid ett samrådsmöte med energiminister Anna-Karin Hatt i mitten av september riktade bland andra Svensk Fjärrvärmes och byggbranschens representanter skarp kritik mot IMD-förslaget. – Individuell värmemätning är inte tekniskt lämpligt i vårt bostadsbestånd och leder inte till energieffektivisering. Värme transporteras genom väggarna eftersom det saknas klimatskal mellan lägenheterna. Och det är förstås inte ekonomiskt rimligt att bygga sådant, säger Erik Thornström, områdesansvarig för styrmedel och skatter, på Svensk Fjärrvärme. Att betrakta en enskild lägenhetsinnehavare som fjärrvärmekund och mäta dennes värmeförbrukning innebär ökade kostnader på tiotals miljarder kronor om all befintlig bebeyggelse omfattas . Eftersom åtgärderna inte förväntas leda till minskad energianvändning är detta kostnader som aldrig kommer att täckas, anser han. Dåliga erfarenheter SABOs energiexpert Therese Rydstedt berättar att flera SABOföretag har goda erfarenheter av individuell mätning och debitering av el och varmvatten, men dåliga av individuell mätning och debitering av värme. Den leder inte till att energianvändningen minskar, utan snarare till att den ökar. Miljöchefen Yogesh Kumar på Fastighetsägarna instämmer: – Vi ställer upp på energieffektivisering, men pengarna bör användas på något som har effekt. Therese Rydstedt. energieffektiviseringsdirektiv. Kravet ska inte ställas generellt. Det vore helt fel om fastighetsägare tvingas vidta dyra åtgärder som inte ger någon energibesparing. – Finland har tolkat direktivet på ett annat sätt, påpekar Yogesh Kumar. Yogesh Kumar. Fredrik von Malmborg. Vi vet att återkommande information till de boende ger bra resultat. Energimyndigheten har en viktig roll där, säger han. Såväl SABO som Fastighetsägarna menar att den svenska regeringen har övertolkat EU:s 20 procent till 2020 ◾ När det stod klart att EU-målet att effektivisera primärenergianvändningen med 20 procent till år 2020 inte skulle uppnås beslutade Europaparlamentet och ministerrådet under hösten 2012 om det så kallade energieffektiviseringsdirektivet. Syftet är att pressa fram konkreta åtgärder. I början av juni i år kom NäNäringsdepartementets syn Fredrik von Malmborg, en av handläggarna på Näringsdepartementet, säger att kritiken mot departementets promemoria om införande av IMD är långtifrån överraskande. – Vi visste att många är negativa och drev i förhandlingarna att det inte ska finnas ovillkorade krav på individuell mätning av värme. Men det finns också några remissinstanser som vill gå ännu längre. Våra jurister har tolkat EU-direktivet så att vi inte bara kan strunta i individuell värmemätning. Samma tolkning gör kommissionen, säger han. Nu tänker Näringsdepartementet ta upp diskussioner med EUkommissionen för att se om det går att åtminstone modifiera kravet. Men det är inte säkert att Sverige följer den finska modellen, att se fastighetsägarna som slutkonsumenter. – Det skulle ge oss olika regelringsdepartementets promemoria ”Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige”. Departementet föreslår, utifrån sin tolkning av direktivet, att det i svensk lag införs bestämmelser om individuell mätning och debitering av bland annat värme och varmvatten i nya byggnader, samt vid större renoveringar om dessa innefattar åtgärder som avser byggnadens energiförsörjning. När det gäller det befintliga beståndet ska, enligt promemorian, mätning och debitering göras där det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt. Boverket föreslås få i uppdrag att utreda för vilken typ av byggnader kraven ska ställas. verk för el- och värmeleveranser. El mäts ju hos de boende. Men det finns andra vägar som vi vill pröva. Tar en risk Dock tar Sverige en risk om avstegen från direktiven, sådan kommissionen tolkar dem, blir alltför stora. – Vi kan drabbas av böter, säger Fredrik von Malmborg. Lagrådsremissen väntas före jul. Ett förslag väntas sedan till riksdagen i början av nästa år. De nya reglerna som följer på energieffektiviseringsdirektivet träder i kraft den 1 juni 2014. GÖRAN KRISTIANSSON Fjärrvärmetidningen • Nr 7 • November 2013