Gästkrönika Visst kan allt bränsle vara förnybart
2030 ra en skönare plats och att både människor och miljö ska må bättre. Det kan kännas som en klyscha, men från Naturskyddsföreningens sida vill vi gärna bidra till en bättre värld. En värld där kretsloppstanken genomsyrar vardagen och där verksamheter får anpassa sig till människorna och miljön istället för tvärtom. Naturskyddsföreningen har därför miljömärkningen Bra MilD jöval där vi satsar på att alltid ligga i framkant vad gäller att ställa tuffa krav på de produkter vi märker. Idag finns bland annat kriterier för att miljömärka fjärrvärme, fjärrkyla och biobränslen. Vi ser ett stort behov av att kunna vägleda konsumenter på en marknad som dels är komplicerad och som dels har en stor påverkan på miljön. Det finns potential för att allt bränsle kan vara förnybart 2030 och det är dit vi strävar. Därför skärper vi också kraven efterhand som marknaden gör framsteg. I ett kretslopp tas alla resurser till vara och därför ställer vi krav både på ingående bränsle och hur askan tas om hand. Som bränsle godkänner vi inte spillvärme från fossil industri, eller avfall. Det beror på att vi enbart vill miljömärka den allra bästa fjärrvärmen och vi anser inte att fossilindustrin är en del av detta eller att den ska ha en plats i vårt framtida samhälle. Avfallsförbränning ser vi inte heller som en hållbar lösning, då vi hellre ser att det satsas mer på återbruk och materialåtervinning. För att gynna den biologiska mångfalden och ta tillvara viktik ga näringsämnen kräver vi dessutom att all aska ska uppfylla Skogsstyrelsens rekommendationer för återföring till skogsmark och att den faktiskt också återförs. Så, hur ser framtiden ut då? Vi på Naturskyddsföreningen och Bra Miljöval strävar vidare mot ett hållbart samhälle. De företag som väljer att märka sig med Bra Miljöval bidrar också med ett steg på vägen mot denna mer hållbara framtid. Vi har inte tid att vänta – omställningen måste ske nu. Mer förnybart och effektivare resursanvändning gör att det finns goda möjligheter att framtidens fjärrvärmesystem ytterligare kan växla upp takten mot ett samhälle i balans. k E4-bron med fjärrvärme under byggnation i Sundsvall. I bakgrunden SCA Ortvik 2006 fördubblades andelen spillvärme – nu är det dags igen. Sundsvall Energi bygger vidare på ett mångårigt samarbete med lokala skogsindustrijätten SCA. pillvärmen i fjärrvärmenätet ökar nu till runt 200 000 MWh och det motsvarar ungefär 30 procent av produktionen i Sundsvall. Det känns väldigt bra att vi hittat en helhetslösning tillsammans med SCA, säger Anders Jonsson, VD för Sundsvall Energi. I slutet av året invigs den nya energilösningen, där Sundsvall fö S även SCA:s fabrik i Östrand (Timrå kommun) inkluderas. Östrand och SCA i Ortviken – nära centrala Sundsvall – kommer att leverera spillvärme och två pannor vid Ortviken byggs om för bland annat eldning med pellets. Totalt en investering för 485 miljoner kronor, där Sundsvall Energi står för omkring 100 miljoner kronor. – Det blir en utmaning att få allt att fungera med styrAnnah Lintorp PRODUKTANSVARIG PÅ SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN FÖR BRA MILJÖVAL EL OCH VÄRME. 20 ning från tre fabriker – SCA:s båda anläggningar och vårt eget kraftvärmeverk. Men man ska komma ihåg att samarbetet bygger på ett förtroende som byggts upp under årtionden. Den fungerar inte att forcera fram en komplex lösning från en part. Förtroende är en förutFjärrvärmetidningen • Nr 7 • November 2013 et kom en kort fråga. Hur ser vi på framtiden? Typ år 2030. Eller kanske mer intressant, hur vill vi att framtiden ska se ut? En självklar önskan är att världen ska va7