Bränsle Den svenska skogen växer så det knakar. S
amtidigt backar vissa sektorer inom massaindustrin. Kanske kan detta bli en win-winsituation för både fjärrvärmeindustri och skogsindustri, men för att nå dit krävs framför allt ändrade attityder. Nya attityder krävs för skogens energisortiment verkas negativt. Det som krävs är en anpassning av avverkningssystemen och en förändrad syn på skogsbränslet, ett energisortiment likvärdigt med de två andra, enligt rapporterna ”Energioptimerat skogsbruk i Sverige” och ”Energioptimera skogsbruket”. Det här understöds av en syntesrapport T från Energimyndigheten. Den anser att uttaget av skogsbränsle enbart i form av grot och stubbar kan öka från 14 TWh till 24 TWh per år. Finns potential Professor Pål Börjesson vid Lunds Tekniska Högskola forskar på tillgången på biobränsle, främst i ett systemperspektiv: – Jag håller med om att det finns en klar teknisk-ekonomisk-miljömässig potential för mer biobränsle från skogen. Men då måste det till en tydligt ökad efterfrågan som driver på en sådan utveckling. Det krävs också en attitydförändring inom skogsindustrin. – Man är där låst vid de traditionella skogsprodukterna och inser inte, att här finns stora affärsmöjligheter vad gäller drivmedel, kemikalier med mera ur skogsråvara. Man fokuserar istället på ”riskerna” med brist på råvara till sågverks- och massaindustrin. Men den råvara som främst är aktuell är ju grot, stubbar och skadad stamved, en råvara som inte går till dessa industrier, påpekar Pål Börjesson. Pål Börjesson 16 Teknikutveckling – Ibland talas det också om långsam teknikutveckling inom energisortimentet. Men om priserna håller sig på dagens nivå, där 200 kronor per MWh ur skogsbränsle motsvarar ett massavedpris på knappt 350 vå rapporter från Fjärrsyn säger samma sak: uttaget av biobränsle skulle kunna öka ”avsevärt”, utan att tillförseln av sågtimmer och massaved påUttaget av biobränsle från svenska skogar kan öka avsevärt utan att tillförseln av sågtimmar och massaved påverkas negativt. Det visar flera forskningsrapporter. Läs mer ◾ Rapporten ”Energioptimera skogsbruket” av forskaren Hampus Holmström och den uppföljande ”Energioptimerat skogsbruk i Sverige” av hans kollega Ljusk Ola Eriksson finns båda att hämta på www.fjarrsyn.se. Energimyndighetens syntesrapport ”Mer skogsbränslen, så påverkar det skog och miljö”, finns att ladda ner eller beställa via Energimyndighetens webb, www.energimyndigheten.se. Foto: ANDREAS LINDHOLM ut nu, kommer det att fortsätta. – I syntesrapporten har vi studerat vad som händer, ifall massaindustrins efterfrågan på råvara minskar med 25 procent. Då faller det ut mer rundved till oss. Dessutom har sågverken blivit intresserade av att sälja massaved till värmeverken. Det kommer sådana signaler idag. kr per kubikmeter, det vill säga runt femtiolappen mer än dagens massavedspriser, finns ett klart incitament till teknikutveckling. Det är dock – återigen – efterfrågan som måste driva på. Det ger spinoff-effekter, till exempel ökad kostnadseffektivitet. Signaler idag Peter Nyström är bränslechef på ENA Energi i Enköping och har insyn i Energimyndighetens syntesrapport: – Vi har för mycket skog idag i vårt land och den växer bättre och bättre. Samtidigt viker efterfrågan från massaindustrin. Som det ser Förfina infrastrukturen Några stora utvecklingsinsatser behövs inte för att ta hand om rundved, anser Peter Nyström. – Infrastrukturen finns redan och kan kanske förfinas, men vad man borde satsa på vid en ökad hantering av rundved är tåg, terminaler, hamnar. Det är där man ska lägga utvecklingspengarna. För grotsortimentet behövs inga stora satsningar. Där är tekniken redan etablerad och det skulle bli dyrt att förfina den. – Och massa- och sågverksindustrin störs inte av det här. De får vad de behöver. LARS LINDH Fjärrvärmetidningen • Nr 7 • November 2013