DT 1
några veckor. Men nyligen kom beskedet att regeri
ngen ”i form av klimat- och näringslivsdepartementet” ska få yttra sig. Gruvstriden i Kallak står mellan regeringen och ett dotterbolag till Beowulf Mining - och de små, egenförsörjande samebyarna Jåhkågasska och Sirges. Frågan handlar både om historiskt viktig mark och en livsavgörande fråga för många människor. Men allra mest handlar det om makt, politik och pengar. Enligt vissa en förklädnad i form av ett påstått behov av järnmalm för att producera fossilfritt stål. – Vi har hur mycket järnmalm som helst. I LKAB (den statligt ägda gruvdriftskoncernen Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, reds anm) har vi så mycket järnmalm så att vi om hade slutat bryta nu så hade vi klarat oss i flera hundra år till. Det är på den nivån. Dessutom är järnmalmen som finns här bristfällig, den är inte särskilt bra. Marken hade inte gått att restaurera och vi hade förlorat världsarvet, Laponia. Något man kan tycka att Sverige borde värna om. Laponia är ett av de största oexploaterade naturområden som finns kvar i Europa. aOmrådets värdefulla natur i kombination med dess långa och rika kulturarv har gjort att det klassats som världsarv av Unesco. Trots detta finns långt framskridna planer på en omstridd järnmalmsgruva i närheten. Illvilliga har sett samernas motstånd som ett girigt anspråk 18 djungeltrumman.se där det handlar om att mark för flera miljoner tilldelas en liten grupp och att gruvnäringen är en del av ”grön omställning” som de inte bör motarbeta. Maxida skrattar rakt ut när jag redogör för argumentet. – Alla vet att gruvnäringen är det värsta du kan göra för miljön för du kan aldrig återställa det. Att säga att gruvindustrin ingår i någon slags grön omställning… det är dumheter. Sen kan jag säga att utan renskötare eller samer så kan jag garantera att all mark från Gävle och upp hade varit exploaterad vid det här laget, säger hon. Rättegången kring gruvstriden utgör också det första avstampet i Maxidas kommande album, som väntas släppas i början av 2024. Den första singeln från albumet heter ”Siri” och är döpt efter 21-åriga Siri Länta, som är kusin till Maxidas dotter Nikesunna. Siri, som är en ung renskötare och nybliven mamma, kallades in som vittne i rättegången i Högsta förvaltningsdomstolen och höll ett gripande vittnesmål om sin och sitt barns öde och framtid om gruvan byggs. När Maxida efter rättegången åkte till Malmö för att påbörja processen med sitt nya album, var ”Siri” den första låten som hon skrev. – Det är en jättepersonlig låt. Hon har sin lilla Nils-Jåvva som är ett år nu och jag såg mig själv så mycket i henne för jag minns när jag var på möte hos Länsstyrelsen när NikeSunna var tre veckor. Jag stod och ammade henne i ett hörn och det var av exakt samma anledning. Den här jävla gruvan! Det blev så slående att ”har vi inte kommit längre?”, berättar hon och tillägger: – Det var en jätteviktig låt att få ge i det här mörkret som vi faktiskt är i på riktigt. Genom Maxidas karriär har hon blandat friskt mellan genrer som pop, r&b, folkmusik och hiphop. Men på den kommande skivan är målet att hitta en unik nerv som klingar magiskt. – Det finns en samisk ton genom hela albumet som kommer höras. Singelomslaget (för ”Siri”, reds anm) representerar ganska mycket av vad albumet kommer vara. Utgångspunkten är verkligen Sápmi och sen ska det vara stora, feta tracks - men jag vill att det ska finnas en liten magisk ådra genom hela albumet som ska anspela på… jag vill inte säga ”det magiska”, för då tror folk att jag ska göra någon new age-grej, men det finns en ton av en annan värld i det och en annan kultur som kommer lyftas fram ganska mycket. Jag har jobbat jättemycket med att bygga beats på ett annat sätt. Att plocka saker från ljud och miljöer. Det är svinkul för då hittar man saker som inte går att sampla.