Svensk Vattenkraft 1
Marknadsanalys En normaliserad elmarknad Känslan
och prisbilden börjar indikera att den värsta energikrisen är över. Fundamentalt ser det bättre ut än det gjorde för ett år sedan och tittar vi framåt så ser situationen för elkonsumenten god ut. Elpriset i närtid Temperaturmässigt har vi haft en relativt kall vinter än så länge. November, december och januari hade alla ett temperaturunderskott om 2 grader lägre än normalt. Detta till trots har inte elpriserna skjutit i höjden som de gjorde föregående vinter. Överlag har utbudssidan på elmarknaden sett mycket bättre ut än den gjorde 2022/2023. Kärnkraften har gått för fullt under stor del av perioden. Frånsett november och första halvan av december då den stora isläggningen i älvarna pågick så har vatten- och vindkraften också producerat i linje med förväntningarna eller strax där över. Under december producerade den svenska vindkraften ca 3,9 TWh och under januari genererade den preliminärt 4,6 TWh. Än är inte siffrorna helt klara för februari men vi ser ut att gå mot 3,5 TWh i vindproduktion. Det är snäppet lägre än vad vi förväntade oss för månaden trots vindrekord under vecka 5. Inte heller de riktigt dyra timmarna under vintern har kommit in så högt som föregående vinter. De marginalprissättande kraftslagen, ofta kol- och gaskraft, har blivit rejält mycket billigare. Europas tidigare beroende av rysk gas via rörledningar har bytts ut mot flytande naturgas med avsändare USA och Qatar. På grund av vikande konjunktur och ett ändrat beteendemönster hos konsumenter har också förbrukningen av fossila bränslen minskat under 2023. Så utbudet har varit stabilt medan efterfrågan sjunkit, och i förlängningen har det gjort att priset för att producera 1 MWh el med hjälp av gaskraft sjunkit från 125 euro de 28/2 - 2023 till 68 euro 29/2 - 2024. Då ska vi också ha i åtanke att priset var uppe över 600 euro per MWh för gaskraften i augusti 2022. Tittar vi framåt och fokuserar på den 12 SVENSK VATTENKRAFT #1 2024 hydrologiska balansen kan vi se att vi har ett prognosticerat överskott om ca 1 TWh den närmaste veckan. Zoomar vi in ytterligare och kikar på fyllnadsgraden i vattenmagasinen så är den nära 10 procentenheter lägre än det normala för säsongen. Merparten av överskottet i den hydrologiska balansen kan vi då konstatera ligger markbundet i form av snö och annan väta. Det skulle kunna borga för en relativt stor och kraftig vårflod vid snabb temperaturuppgång, eller en långvarig vårflod om temperaturerna ligger kring det normala. Detta, tillsammans med att solkraften visade sig kunna generera många timmar med negativa priser föregående vår/sommar, gör att vi får volatila och låga spotpriser under sena våren. Terminspriset Sedan årsskiftet har frontkvartalet Q2-24 fallit med 32 % och handlas just nu i spannet 36-38 euro per MWh. Precis som föregående vinter ser vi ut att klara av denna utan större bekymmer. Bränslemarknaden har klart förbättrats fundamentalt och därmed har prisbilden på de marginalprissättande produkterna fallit tillbaka. Det är grunden till att både spotpriserna och terminspriserna kommit ner. Blickar vi ett steg till ut på kurvan så finner vi Q3-24 som handlas på 32 euro per MWh. Med tanke på de senaste årens prisbild så verkar det extremt lågt. Det vi ska komma ihåg är att Q3 kommit in på 28 euro per MWh eller lägre under 5 av de senaste 10 åren. De enda åren då Q3 kommit in högre än 35 euro i snitt är 2018, 2021 och 2022. I mångt och mycket kan man därför säga att terminsmarknaden åter har normaliserats. Innan vintern hade vi en förväntan om att gaspriset skulle kunna stiga när uppvärmningsbehovet ökade nere på kontinenten. Så har inte skett utan prisbilden har under ordnade former taktat på nedåt sedan november 2023. Om inte industrin tar ordentlig fart i Europa så ser inte efterfrågan ut att stiga särskilt mycket under året som kommer. Samtidigt har man på ett tillfredsställande sätt lyckats ställa om från rysk rörledd gas till flytande via fartyg. Vi har därmed en vikande efterfrågan, men ett relativt stabilt utbud som kan pressa ned bränslepriserna något ytterligare. Även längre fram på kurvan börjar man prisa in att den elektrifiering som det pratas så mycket om kanske inte blir av, alternativt att den blir betydligt lägre eller kommer längre fram i tiden än vad som tidigare prognosticerats. Å andra sidan så finns det en hel del projekt av ny produktion som kommer att byggas i närtid. Risken är att det blir en snedfördelning och att utbudskurvan skiftar utan att efterfrågakurvan gör detsamma. Vad kan vi dra för slutsatser av detta då? Möjligtvis att elpriset även mellan år kommer vara volatilt då ny förbrukning och produktion växeldrar i sin utbyggnadstakt. Den verklighet vi lever i här och nu med extrema rörelser på spotmarknaden och stora skillnader mellan år gör det ännu viktigare att se långsiktigt på varje investering. Observera: Analysen är skriven den 1 mars och baserad på då tillgängliga fakta. Johan Sigvardsson och Gustav Olsson