Framtidens Industri 1
AI Sverige världstvåa på framtidens teknik Artifi
ciell intelligens (AI), sakernas internet, big data och den pågående utvecklingen av femte generationens telekommunikation, 5G, klassas in i det som ibland kallas fjärde industrirevolutionen. Europeiska patentverket har i en studie som sträcker sig mellan åren 2010 och 2018 tittat på vilka delar av världen som ligger längst fram i den nya tekniken, baserat på antalet patent. Rent generellt ökar patentansökningarna betydligt fortare inom den allra nyaste framtidstekniken än sammantaget för alla teknikområden. Tre heta kluster USA toppar ligan med flest så kallade internationella patentfamiljer inom den fjärde industrirevolutionen, följt av Japan och Europa. Men Kina och Sydkorea växer snabbare vilket medfört att Europa har tappat mark de senaste åren. De riktigt heta klustren finns i Tokyo, Seoul och San José, Silicon Valley. I Sverige är Malmö hetast. Det är det teknikkluster som växer snabbast i Europa nu, enligt Patent- och registreringsverkets generaldirektör Peter Strömbäck. Sverige är traditionellt ett ingenjörstätt land, men också ganska litet. Men räknat per invånare hamnar Sverige på delad andra plats med Sydkorea vad gäller patentansökningar kring heta framtida teknikuppfinningar. Telekomjätten Ericsson är starkt bidragande till det, som starkaste företag i Europa och åttonde flest patentansökningar i världen inom området. I Ericssons svans kommer nya teknikbolag fram. Sverige har också satsat hårt på kringliggande teknologi, säger Peter Strömbäck och nämner bland annat olika typer av applikationer. Trend håller Han ser också att trenden med ett starkt Tekniksverige håller i sig även Sverige i tekniktopp. Arkivbild efter mätperioden 2018. Men våra nordiska grannar i öst har framför allt Nokia, vilket placerar Finland som klar etta med 651 internationella patentfamiljer inom den fjärde industrirevolutionen per miljon invånare. Sverige och Sydkorea har 524 respektive 525. Källa: TT u Stora värdeförluster i europeisk materialanvändning Stål, plast och aluminium tappar mer än hälften av materialvärdet i varje användningscykel i Europa. Det visar en ny rapport som beräknar att 87 miljarder euro går förlorade varje år, bara för de tre utvalda materialen. Elin Larsson, programchef för RE:Source som delfinansierat studien. Foto: Ulrika Campbell – Innovationer och initiativ för hållbar materialanvändning är inte bara bra för klimat och miljö. Rapporten visar att det finns stor affärspotential också, säger Elin Larsson, programchef för RE:Source som delfinansierat studien. Material Economics har tagit fram den nya rapporten ”Preserving value in EU industrial materials” med stöd från det strategiska innovationsprogrammet RE:Source och EIT Climate-KIC. Studien sätter fokus på de stora ekonomiska värden som faller ur det europeiska materialsystemet varje år. Mindre än hälften av materialvärdet för stål, plast och aluminium finns kvar efter en användningscykel, men med stora skillnader materialen emellan. Mycket av materialet skulle kunna återvinnas till hög kvalitet och bevara ett högre ekonomiskt värde. Men som det ser ut idag går 87 miljarder euro förlorade varje år i EU, bara för dessa tre material. Trots värdeförlusten hör de utvalda materialen ändå till de mest cirkulära. – Hittills har debatten kring materialåtervinning främst förts i termer av ton, kubikmeter, och miljöpåverkan. Att istället mäta värde är ett viktigt komplement, eftersom det ger information om kvalitet och pris, och tydligt visar den affärsmöjlighet som finns i att minska förlusterna i systemet, säger Per-Anders Enkvist, grundare och senior partner på Material Economics. Värdeförlusterna uppstår främst för att material inte återvinns eller för att kvaliteten på det material som faktiskt återvinns försämras och därför tappar i värde. Exempelvis förlorar plast hela 89 procent av sitt ekonomiska värde efter en användningscykel. Det beror på att det mesta av den insamlade plasten förbränns och på att olika plaster blandas, smutsas ner och sammanfogas. – Att adressera dessa värdeförluster är en ekonomisk, miljömässig och geopolitisk möjlighet för Europa, säger Robert Westerdahl, partner på Material Economics, som lett arbetet med rapporten. RE:Source startades 2016 och sedan dess har mer än 170 projekt startats, inom en rad olika områden. Målet är att uppnå en hållbar materialanvändning där vi håller oss inom planetens gränser. RE:Source finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. u 20 FRAMTIDENS INDUSTRI