Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll o krönika
Vårdguiden Tema Solen
D e flesta människor på våra breddgrader välkomna
r solen med öppna famnen. Ljuset och värmen gör att vi känner oss gladare och piggare och tillbringar mer tid utomhus. En del längtar ut i naturen, andra ser fram emot att få sitta på stadens uteserveringar. Många har också fyllt på med solenergi på något av de populära, solsäkra resmålen under skollov och helger. Hur kommer det sig att vi nordbor är sådana soldyrkare? För att förstå vidden av vårt behov av solens strålar måste vi gå ungefär 50 000 år tillbaka i tiden. Det var då våra förmödrar och förfäder började lämna mänsk - lighetens vagga i Östafrika och sprida sig ut över världen. Sedan dess har evolutionen gått väldigt långsamt; våra gener är i stort sett desamma som ursprungsmänniskornas. Ett undantag är de gener som bestämmer hudens pigmentering: Alla folkslag som flyttade norrut fick snabbt ljusare hud. Ett så effektivt solskydd som den mörka huden var inte bara onödigt i solfattiga områden, utan direkt hälsofarligt. Förklaringen är att huden behöver släppa in solljuset för att kunna bilda det livsviktiga D-vitaminet som ger en rad hälsovinster och även skyddar mot vissa sjukdomar. Det är ett dilemma, eftersom för mycket sol skadar pigmentfattig hud och kan orsaka hudcancer. Solljuset påverkar inte bara kroppen utan också vårt psykiska välbefinnande. Det beror på ljusets inverkan på hjärnan. Ljuskänsliga celler i ögats näthinna tar emot information som sänds vidare till hjärnans inre ”klocka”. Den styr bland annat produktionen av sömnhormonet melatonin och påverkar vår dygnsrytm. Ljuset gör att melatoninproduktionen ligger lågt och vi känner oss vakna och pigga. ”Solljuset är allmänt aktiver ande. Det drar igång hjärnans signalsystem och påverkar både vakenhet och humör.” När det blir mörkt ökar melatoninutsöndringen och vi blir sömniga. Det här påverkar i första hand dygnsrytmen men gäller även omställningen från den mörka till den ljusa årstiden. – Solljuset är allmänt aktiverande. Det drar igång hjärnans signalsystem, framför allt det som är beroende av noradrenalin, och det påverkar både vakenhet och humör, säger Jerker Hetta, professor i psykiatri och sömnforskare vid Karolinska Institutet. Ljusets väcker också människans parningslust, även om den inte är lika biologiskt styrd som hos andra däggdjur. – Hos oss människor har vårkänslorna snarare psykosociala orsaker. Både solljus och värme är ju väldigt viktig för vårt välbefinnande, säger Jerker Hetta. Vintermörkret får en del att känna sig allvarligt nedstämda. Mellan en och tre procent av den vuxna befolkningen drabbas av årstidsbunden nedstämdhet, eller SAD (seasonal 1177 Vårdguiden nr 1 2014 affective disorder). Tillståndet är vanligare bland kvinnor och symtomen är håglöshet, ökad aptit och ökat behov av sömn just under den mörka årstiden. Forskarna lutar alltmer åt att SAD orsakas av miljöfaktorer som brist på dagsljus och stress i samverkan med genetiska faktorer. Andra mår dåligt just när förhållandet mellan dag och natt förändras. De kan drabbas av både höst- och vårdepressioner. – Alla stora omställningar, till exempel årstidsväxlingar, innebär en viss instabilitet i våra biologiska system, och det kan förstås vara en påfrestning. Men för de flesta innebär det här inget problem. I alla fall inte när vi går från den mörka till den ljusa årstiden, säger Jerker Hetta. Solljuset påverkar inte bara humöret, utan även kroppen. I huvudsak sker det via D-vitaminet som bildas i huden när den exponeras för sol. På våra breddgrader behöver de flesta vara ute med bart ansikte och bara händer och underarmar i 20–30 minuter dagligen under sommarhalvåret. Ju ljusare hud desto fortare kan vi tillgodogöra oss D-vitaminet. En mörk hy, och en hud som täcks av kläder, har svårare att tillgodogöra sig D-vitaminet. Tillräckligt höga nivåer av D-vitamin under sommaren tycks minska risken för D-vitaminbrist under vintern. Att D-vitamin skyddar mot benskörhet är välkänt och många studier tyder på att D-vitamin även kan skydda mot ändtarmscancer. – Vitamin D är ett hett forskningsområde och det finns studier som tyder på att D-vitaminbrist kan påverka en rad sjukdomar, som influensa, olika cancerformer, typ 1-diabetes, depression och schizofreni, säger cancerforskaren Håkan Olsson, professor i onkologi vid Skånes universitetssjukhus. Solen har också en direkt inverkan på blodtrycket. När solen lyser på huden frigörs kväveoxid i blodomloppet. Det vidgar blodkärlen och då sjunker blodtrycket. Sol och värme har också en läkande och lindrande effekt vid flera sjukdomstillstånd, som psoriasis och ledgångsreumatism. Hos personer med psoriasis dämpar solljuset den onormala celltillväxt i huden som gör att den fjällar. Många blir bättre av sol och salta bad och kan få så kallad klimatvård utomlands för sina besvär. » 5
Vårdguiden Sola sunt
Vårdguiden Solarier och UV-stråning
Vårdguiden "Numera är jag försiktig i solen"
Vårdguiden Håll koll på huden
Vårdguiden Objudna sommargäster
Vårdguiden Bett och stick
Vårdguiden Ålsjukt jobbigt
Vårdguiden så förebygger du åksjuka
Vårdguiden Håll balansen!
Vårdguiden PMS
Vårdguiden PMS och PMDD
Vårdguiden Är e-cigaretter farliga?
Vårdguiden Mats har KOL
Vårdguiden Många har KOL utan att veta om det
Vårdguiden Anita har KOL
Vårdguiden BUMM
Vårdguiden Läs känna våra bloggare
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Baksida