Svensk Jakt nr 7

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Varg, vildsvin och älg Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Delta i debatten Skriv, högst 3 000 tecken (inklu sive mellanslag) och mejla till: debatt@svenskjakt.se Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren. DEBATT Planer för varg saknas i södra Sverige Varginventeringen för 2022–2023 är över. Resultatet blev 83 vargrevir i Sverige. Även om slutlig sammanställning inte kommer före sommaren, står det redan nu klart att antal vargrevir och vargar ökat kraftigt i södra delarna av landet. Södermanlands län, som är nordligaste delen av södra rovdjursförvaltningsområdet, har på två år ökat från 1,5 varg revir till 7,5, – varav 4,5 revir med för yngring. Vilket motsvarar 45 vargar, detta på en procent av Sveriges yta. Mot bakgrund av det blir man naturligtvis nyfiken på hur Naturvårdverket och länsstyrelserna planerat för framtiden. Efter kontakt med ett antal länsstyrelser och läsning av alla tillgängliga förvaltningsplaner för stora rovdjur i södra förvaltningsområdet, går det inte att dra annan slutsats än att det inte finns någon planering alls för vargens förvaltning i södra Sverige. Jag vill här ta tillfället att uppmana landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att boka möte med Naturvårdsverkets generaldirektör. Av vad jag förstått efter samtal med länsstyrelser i södra rovdjursförvaltningsområdet, är det Naturvårdverket man väntar på, för att kunna fastställa vargens förvaltningsmål. Södra rovdjursförvaltningsområdet är till ytan en sjundedel av Sverige. Här lever en tredjedel av landets invånare, tillsammans med drygt en miljon, alltså hälften, av landets idisslande tamdjur som betar och håller landskapet öppet. Utöver dessa 155 000 hästar och drygt 400 000 hundar. När det gäller befolkningstäthet, vägar/ fordonstrafik, jordbruk och tamdjurhållning liknar södra Sverige mer länder i övriga Europa, än mellersta och norra Sverige. Ett förhållande som gör att man oroas över liknande negativ påverkan, här som i Europa, med tusentals vargdödade tamdjur, och kraftigt minskad tamdjurhållning. Men även de risker för vargen som art som konstaterats i flera europeiska länder, bland annat i form av omfattande hybridisering med tamhund. Att förvalta stora rovdjur som varg, under förutsättningar som ovan, är en betydande utmaning även med förvaltningsplaner. Att göra det utan planer, vilket är fallet i södra rovdjursförvaltningsområdet – och detta hoppas jag att landsbygds minister Kullgren håller med mig om – är omöjligt! ANDERS LINDELL Mariefred SVENSK JAKT Nr 7 2023 Titta på våra fastigheter, hur vi jobbar med det vilda utan nämnvärda betesskador, uppmanar skribenten. Okunskap om vilt måste bekämpas med kunskap För att bemöta all okunskap som sprids om hur vilda djur påverkar skogen måste jägare och markägare grunda sina argument på fakta. Att myndigheter jobbar mot viltet tycks grundas på okunskap. I media hejas skogsbolagen på i sin hetsjakt. Inom LRF återkommer motioner med oseriösa påståenden om betesskador. Något som Skogsstyrelsen också förmedlar. Denna desinformation måste stoppas. I stället måste debatten om kombinationen SAXAT OM JAKT Folkrörelser och kultur står i skottgluggen I sin bok om Italien från 1993 – Den fungerande demokratin – talar den amerikanske statsvetaren Robert Putnam om socialt kapital. Putnam undersökte hur en decentraliseringsreform tagits emot i olika delar av Italien. Inte överraskande blev resultatet bättre i det rikare Norditalien än i de fattigare södra delarna av landet. Men Putnam menar att det inte främst handlar om pengar. I stället hävdar han att det som får demokratin att fungera är människors frivilliga samarbete. Band som knyts i sångkören, i fågelskådningsklubben eller i idrottsklubben spiller över på samhället. Föreningslivet lär oss helt enkelt att lita på varandra, var hans tes. Det är dessutom bra för ekonomin. Den som kan lita på människor runt sig får lättare att starta företag eller göra affärer. Vi sjunger inte i kör eller tittar efter fåglar därför att vi har råd. Vi har råd därför att vi gör precis det. De svenska folkrörelserna, frikyrkor, idrottsklubbar, nykterhetsorganisationer, fackföreningar och studieförbund, har varit som en enorm reaktor för att producera och sprida socialt kapital. Det har blivit allt tyngre, men nästan alla har ändå sett mång falden och det frivilliga sam arbetet som någonting värdefullt. Signerad ledare av Ingvar Persson i Aftonbladet 18/5. 23 skog och vilt och samverkan mellan dessa, grundas på fakta, utan alla dessa falska påståenden. Okunskap måste bekämpas med kunskap och verklighet om vi ska ha några vilda djur på skogen. Det finns många av oss skogsägare och jägare som ställer upp med fakta. Kom ut och titta på våra fastigheter, hur vi jobbar med det vilda utan nämnvärda betesskador. ULF SAMUELSSON FOTO: ROLAND SVENSSON Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Älgförvaltning Svensk Jakt Bockjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av hölstersäckar Svensk Jakt Vargens år Svensk Jakt Vildsvinsläget län för län Svensk Jakt Trofé - guldgaltarna Svensk Jakt Viltvård Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Vilt på grillen i sommar Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer