Kambium 1
KRÖNIKA OMARRONDERING PÅ NYTT SÄTT Therese Holmqu
ist, projektledare på Länsstyrelsen i Dalarnas län, berättar om ett nytt arbetssätt som utgår ifrån markägarnas förutsättningar. S tora delar av Dalarnas län behöver en bättre fastighetsstruktur. Men en förändring förutsätter att markägarna vill. Fastighetsstrukturen för skogsmark i Dalarnas län är olik den i övriga Sverige. Cirka 534 000 hektar, knappt en tredjedel av den totala produktiva skogsmarken i länet, är mycket ägosplittrad. Små och utspridda skiften, ofta utan tillgång till väg, gör det svårt att bruka marken på ett rationellt sätt. En omarrondering medför större och färre skiften, vilket ger markägarna en mer lättbrukad mark. Det leder till bättre skogsskötsel, vilket ger ökad tillväxt, minskad klimatpåverkan och bättre lönsamhet som resultat. Även om de berörda myndigheterna har i uppgift att verka för en omarrondering, är det markägarna i det aktuella området som avgör. Vid tidigare omarronderingar har markägarna varit nöjda med utfallet, men de har upplevt att processen varit alltför myndighetsstyrd. De har inte känt sig delaktiga och saknat en dialog med myndigheterna. Nu har Länsstyrelsen, tillsammans med Lantmäteriet och Skogsstyrelsen, tagit fram ett arbetssätt som bjuder in markägarna i processen. Vi jobbar tillsammans med markägarna i en eller flera byar. Vi träffar dem många gånger för att samla så mycket kunskap om området som möjligt och för att besvara markägarnas frågor. När det förarbetet närmar sig slutet är det markägarna som bestämmer om de vill ansöka om omarrondering eller inte. Det här är ett unikt sätt att arbeta – att jobba tillsammans med markägarna och ta fram kunskap om området innan de som äger marken får bestämma om förändringar ska ske. Det är ett bra arbetssätt att anpassa en omodern fastighetsstruktur till ett modernt brukande. . Hjälp i skogen. Kartografins utveckling EN KARTA KAN vara ett ovärderligt redskap ute i skogen. Sverige har en mycket lång tradition av systematiskt kartarbete genom Lantmäteriet, som grundades redan på 1600-talet. En kartas exakthet bestäms främst av tre faktorer: ritnoggrannheten, hur rådata samlas in och kartmediet, det vill säga papperskvaliteten. Länge byggde kartografi, läran om "Ett arbetssätt som bjuder in markägarna i processen." kartframställning, på direkta observationer i naturen som nedtecknades med papper och penna. Grundläggande kunskaper om trianglar och vinklar var en stor hjälp för att placera alla detaljer rätt i förhållande till varandra. DE SENASTE 200 åren har en rad uppfinningar gjort kartografin snabbare, enklare och mer exakt. Data samlades in med flygfoton via luftballong redan på 1800-talet. På 1960-talet kunde hela jorden karteras med hjälp av satellit. Sedan ungefär 20 år tillbaka används laserscanning, som kan urskilja naturens höjdskillnader på ett mycket exakt vis. Rådata överförs sedan digitalt till datorer, där viktiga detaljer kan ritas ut med hög precision. På Lantmäteriets webbplats finns både Gårda i Leksand 1960 (till vänster) efter äganderättsutredningen och samma fastighet efter omarronderingen 2001 (till höger). historiska kartor och laserscanningar helt gratis. Skogliga grunddata finns på Skogsstyrelsens webbplats och är en samling skogliga specialkartor som är framtagna genom sambearbetning av laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen. . #2 | 2019 KAMBIUM 11 DÅ & NU