Omtanke 1
psykolog, utan det är någon som kommer in som kon
sult eller så får ungdomarna uppsöka sitt vanliga BUP, förklarar Emil Rosander. Här finns alltså psykologerna med i pojkarnas vardag. De äter middagar och luncher ihop, tar promenader, spelar tvspel tillsammans med mera och kan på så sätt bygga en relation utanför samtalsrummet. Att psykologerna finns på plats gör att de kan rycka in om något händer, till exempel om någon skulle få en ångestattack. Att de finns där gör också att det blir enklare att vara flexibel med de faktiska terapisamtalen. behöver ett eget rum som han kan gå undan till ibland. Det finns dessutom en kontaktperson (behandlingsassistent) som är extra insatt i ungdomens ärende och finns tillgänglig även på kvällar, helger och nätter. Denne kan även hjälpa till med diverse olika praktiska göromål. Ytterligare en utmärkande rutin för HVB-hemmet är att de tar mått på ungdomarnas alla relevanta beteenden, och fyller i resultaten i diagram för att få en tydlig bild av hur de utvecklas. Det kan till exempel vara utbrott, självskadebeteenden, om de har kommit ut ur sitt rum eller hur mycket de har gått i skolan. Måtten är individuella beroende på vilken problematik pojkarna har. – Vi mäter tre gånger varje dag, alltså i samband med att varje pass för oss som arbetar här slutar. Vi ställer oss frågor som: Har ”Olle” haft några utbrott i dag? Hur många minuter har ”Petter” varit utanför sitt rum? Har ”Hamid” ätit? Någon kanske inte har duschat på en månad innan den flyttade hit, och då mäter vi hur ofta han duschar. Emil Rosander, leg. psykolog och behandlingschef. – Om det inte är ett bra läge för samtal väntar vi en stund tills det känns bättre. Eller om en kille inte vill komma ut ur sitt rum, då kan vi lirka lite med honom tills han vill. På BUP har de sina fasta tider, vare sig det är ett bra tillfälle för ungdomen eller inte. Dessutom förutsätter det att pojkarna tar sig dit. Många av våra killar har aldrig varit på BUP för att de vägrar gå dit. FÖRUTOM PSYKOLOGERNA FINNS det dessutom tre socionomer på hemmet som agerar spindel i nätet och ansvarar för att ungdomarna får sina sociala behov utanför hemmet tillfredsställda. Det handlar mycket om att hålla kontakt med socialtjänst, sköta det byråkratiska arbetet och se till att skolgången fungerar samt kontakt med föräldrar och vård. Det kan vara en sådan sak som att prata med skolan och förklara för dem att ”Nisse” 38 | www.ssil.se OM DE INTE blir bättre över tid eller till och med försämras är det en indikation på att de måste testa någon ny form av insats eller förändra den befintliga. Måtten är också bra för personalens egen skull, att se att deras insatser verkligen ger resultat. – Vi är i nuet i hur vi upplever saker när vi jobbar. Står du mitt i ett utbrott är det lätt att bli modfälld och känna att det aldrig blir bättre. Då kan vi titta på diagrammet och se att det faktiskt har gått framåt. Det är en bra motivation för oss som jobbar här. WeMind HVB arbetar också med en förenklad form av teckenekonomi. En teckenekonomi är ett belöningssystem som syftar till beteendeförändring. Här innebär det att ungdomarna har ett schema med olika saker som de ska göra som de har utformat tillsammans med sin psykolog. – Det kan vara en sådan sak som att duscha, och när ungdomen gör det får han dels beröm, dels en marker som han kan använda till olika saker som till exempel köpa godis. Den höga psykologtätheten gör också, enligt Emil Rosander, att det finns ett psykologiskt grepp om hela verksamheten. Han syftar då bland annat på utformningen av rutinerna. – Man kan hitta på hur mycket behandlingsinnehåll som helst, men om folk inte vet hur de ska genomföra det, inte har färdigheterna eller inte vill för att de inte håller med om vad som ska göras, blir det i alla fall inte bra. Därför jobbar WeMind HVB mycket med intern handledning och utbildning av personalen. Det sker på schemalagda tider, men även informellt och kontinuerligt. – Vi pratar hela tiden med varandra och ger tips, peppar, stödjer och frågar om råd, förklarar Emil Rosander. PERSONALEN HAR SOM princip att de ska tilllämpa samma bemötande mot varandra som mot dem som bor på hemmet. – Det är lätt att ta ut ett eventuellt missnöje på sina kolleger eftersom vi förväntar oss mer av vuxna. Men vi försöker tänka att om man är missnöjd, ska det landa i en strategi för vad man kan göra själv för att förändra och förbättra. Emil Rosander poängterar att metoderna de jobbar efter är evidensbaserade och alltså har stöd i forskningen. De använder sig främst av Kognitiv Beteende Terapi, KBT, samt Tillämpad Beteende Analys, TBA. KBT känner de flesta till, och TBA är närbesläktat med samma teoretiska bakgrund och verktyg. Grundläggande för TBA är att skapa