Hemma i HSB Göteborg 1
FRAMTIDENS BOENDE ”SÅ OM NU INTE ENSAMHETEN SI
TTER SÅ HÅRT I VÅRT DNA SOM VI IBLAND TROR, VARFÖR SER VI DÅ INTE MER AV VÅRA GRANNAR? möten sker när förutsättningarna är rätt. Den sortens förutsättningar skapas antingen genom funktion, eller av att något ges en liten guldkant. Och det finns all anledning att anstränga sig för att få folk att mötas! Det är bland annat det HSB Living Lab är till för. Det är precis vad det heter – ett levande laboratorium i form av ett hyreshus där idén om vad ett boende innebär ständigt utmanas. Har du nånsin ställt dig frågan om ett miljörum kan bli en social yta? Det är ett exempel på vad som pågår i huset just nu, och som ska bidra till att få fler att upptäcka sin inre goda granne. Det är i detaljerna det händer, enligt HSB Göteborgs hållbarhets- och utvecklingschef Freja Bramsen: – Bara ett par minuter extra i detta utrymme kan bidra till bättre sortering och bättre ordning. Ett enkelt grepp är att göra det möjligt att göra rent händerna, då kanske man tar med sig avfallet på vägen och stannar till och hälsar på grannen efteråt. INTE ALLA VILL umgås med sina grannar, eller närma sig främmande människor. Men i rapporten Framtidens Boende som HSB Göteborg tagit fram framgår att var femte person gärna skulle äta en middag med sin granne. En fjärdedel av västsvenskarna vill också se mer av sina grannar. Kanske lite småprat eller en fika. Och de positiva effekterna av sådana möten är många. Förutom att gemenskap ökar den generella känslan av trygghet tenderar vi också att reta oss mindre på våra grannar om vi känner dem. Därför finns det i alla HSBs nyproduktioner idag någon form av gemenskapsyta. – Det är en bra början att också föreningarna arbetar för att medlemmar ska mötas, och att grannar sedan kan ta initiativ själva för att umgås med grannar de själva önskar umgås med, säger Sandra Mellgård Davis som är socionom. Hon arbetar bland annat med frågor som rör grannsämja för HSB NABO, en tjänst HSB Göteborg erbjuder brf:er. HSB HAR EN lång tradition av gemensamma utrymmen i sina hus. I den kooperativa grundtanken ingår att man kan ta del av istället för att äga. I det gemensamma ryms också saker som kanske annars hade varit utom räckhåll. Det är en viktig drivkraft i arbetet med sociala noder, som de kallas. – I början var det mycket drivet av att alla inte hade råd med nymodigheter som tvättmaskiner och annat. Idag handlar det lika mycket om att med praktiska funktioner och fina ytor skapa mötesplatser i huset där människor vill hänga, säger Lena Josgård, affärsområdeschef för mark- och projektutveckling på HSB Göteborg. Bland dessa mötesplatser märks HSB brf Mariedals uppskattade ”tvättstudio”. Inredd med soffor och bokhyllor bjuder den in till att göra tvättstugan till en plats där man stannar kvar ett tag, snarare än ett nödvändigt ont i vardagen. I tvättstudion finns också en byteshörna där boende kan lämna grejer som inte används. Den sortens återbruk är ett exempel på hur vi märker att intresset för delningsekonomin är på stadig uppgång. Det är tydligt att HSBs boende gärna delar med sig. Mest positiva till att dela saker med grannar är de som redan har erfarenhet av att göra det. Hela 72 procent av dem som provat upplever delandet som positivt. Framtidens hållbara boende och samhälle kommer innebära mindre ägande och mer delande, en för många välkommen förändring. EN HÅLLBARHETSASPEKT SOM ofta lyfts är hur stadsnära odlande och självhushåll behöver öka för att säkra HEMMA I HSB 3.2020 / Göteborg