AMES 1
Bjarte Bugge framför en vägg fylld med Fuzzy bags
. En påse för varje anställd. Här i lämnas komplimanger och andra godsaker som man vill uppmuntra sina kollegor med. Då kan vi göra stor skillnad. Vi tar fram en visualisering av problemet som alla kan prata om, en gemensam bild. Då går det att komma vidare. BJARTE BERÄTTAR OM ETT EXEMPEL där han skickat in en person som just deltagit i en utställning på ArkDes till ingenjörernas högborg i ett av Sveriges största teknikföretag. – När de frågade vad hon hade för erfarenheter och jag berättade vad hon kom ifrån senast tyckte de att jag var galen men det slutade med att de inte kunde lovorda henne nog, säger han. – Design Thinking är verkligen ett kraftfullt sätt att jobba. Kraftfullhet som kan nyttjas på olika sätt. – Vi skulle kunna använda det här till att få fler att spela på nätkasinon eller att köpa mer prylar. Om vi ville. Det är inte det vi vill jobba med. Vi vill skapa meningsfull förändring för människor. Vårt mission statement är ”Vi ser människor & skapar möjlighet till meningsfull förändring”, berättar Bjarte. – Det kan vi göra på så många sätt och vi jobbar med både koncernledningar på stora företag och små start-ups, och allt däremellan. De har också egna start-ups. Ett exempel är Finderoo. – Ibland hittar vi behov och idéer som är för bra för att inte göra något åt. Då kör vi några design sprintar för att testa om det håller. I Findeoo-fallet handlar det om att det är ett stort problem att folk tappar bort eller glömmer saker på alla möjliga platser, ofta när man reser. Varje dag tar SL hand om cirka 300 glömda föremål. På flygplatser i USA destrueras varje år en halv miljon datorer, bara för att folk glömt dem, berättar han. – Det här är ett slöseri med resurser och det kostar en massa tid och pengar för både företag och privatpersoner att försöka lokalisera saker och att ersätta dem. Många av de borttappade sakerna polisanmäls också, vilket tar tid för polisen. Det blir dessutom ofta en kostnad för försäkringsbolag. PÅ USIFY BÖRJADE DE UNDERSÖKA problemet. – Det vi såg var att de här sakerna hittas ju av någon, någon som inte kan veta vems det är men som gärna vill hjälpa till och lämna tillbaka saken till dess ägare, berättar han. – Vi ställde oss frågan Hur kan vi göra det enkelt för upphittaren att lämna tillbaka saker hen hittar? Vi gjorde ett test där vi lämnade värdesaker på olika platser runt om i norra Europa. Datorer, telefoner, iPads, riktiga värdesaker. Vi fick tillbaka 82 procent av dem när vi hade märkt dem och gjort det enkelt att komma i kontakt med ägaren! FÖR ATT MÄRKA UPP SAKER och göra det okonstlat att kontakta ägaren har Usify skapat ett system. – Det är etiketter som man enkelt sätter på sina ägodelar. Etiketten registrerar man i en app och om man vill kan man lägga till ett foto av saken. När någon hittar ens sak skannar de QR-koden på etiketten och talar om var saken finns att hämta. Den som tappat bort något får ett meddelande i sin app och kan få tillbaka det borttappade. Det här löser ett problem som involverar många, de som tappar bort, de som hittar och den verksamhet som annars måste ta hand om det upphittade, förklarar Bjarte. – Vi har knoppat av det här till ett eget bolag som heter Finderoo. Tjänsten går live i oktober. Förhoppningen är såklart att det här ska användas av försäkringsbolag som till exempel kan ge lägre självrisk om saken är märkt med en Finderooetikett. Det ska bli spännande att se vart det leder, avslutar Bjarte. n 23